Så blir det nya hamnbadet i Jubileumsparken

Lagom till Göteborgs 400-årsfirande i juni 2023 kommer du att kunna ta ett dopp i det nya hamnbadet vid Kvillepiren i Frihamnen.

Badanläggningen kommer att bestå av en längre bassäng för simträning, en badbassäng (nuvarande ”Allmänna badet”) med en rutschkana, en rund hopp- och dykbassäng och en yta med duschar och soldäck. Omkring bassängerna kommer det att finnas trädäck att promenera på och bryggor som knyter samman badet med Jubileumsparken på land.

Både söt- och saltvattenbad

I sim- samt i hopp- och dykbassängen kommer det att vara saltvatten från saltvattenkilen i Göta älv. Den har samma vattenkvalitet som saltvattnet i havet. I badbassängen kommer det att vara cirkulerande sötvatten som renas med hjälp av en filterbädd av sand och grus på land.

– I ”Allmänna badet”, och även i den tillfälliga bassängen ”Lilla Salt”, har vi sedan 2015 testat olika lösningar för att kunna använda saltvattnet i älven och naturlig rening av sötvatten. Det har gjort det möjligt att erbjuda både söt- och saltvattenbad och därmed bad året om, förklarar projektledare Amelie Sandow, park- och naturförvaltningen. 

Nätbotten i bassängerna

De nya bassängerna byggs på pontoner som just nu tillverkas hos en underleverantör på östkusten. Omkring årsskiftet kommer de att bogseras med pråm till Göteborg och Jubileumsparken. Därefter fortsätter bygget på plats i Frihamnen.

Det kommer inte att finnas en botten i de nya bassängerna men av säkerhetsskäl kommer det att finnas nät.

– Det är för att den som badar inte ska kunna simma ut i älven och för att sälar inte ska kunna simma in i bassängerna, säger projektledare Amelie Sandow.

Cirka 500 personer kommer att kunna vistas samtidigt på badanläggningen, som kommer att vara bemannad med badvärdar från föreningen Passalen. De ansvarar sedan tidigare för alla aktiviteter i Jubileumsparken, på land såväl som på vattnet, genom ett samverkansavtal med Göteborgs Stad.

Unik konstruktion och teknik

Göteborg är inte ensam om att ha ett hamnbad. Det finns även i Oslo, Köpenhamn och Helsingfors berättar Amelie Sandow:

– Men, den här konstruktionen och de tekniska lösningarna med saltvatten från älven och naturlig rening är vi hittills ensamma om.

Fakta om bassängerna

• Badbassängen (nuvarande ”Allmänna badet”)
  18 meter lång, 7,5 meter bred och 1,8 meter djup.
  Vattnet i bassängen är sötvatten som renas i en så kallad infiltrationsbädd på land.
• Simbassängen
  25 meter lång med tre stycken 2,5 meter breda simbanor.
  Ett säkerhetsnät är monterat på 3 meters djup.  
  Vattnet i bassängen är saltvatten från saltvattenkilen i älven.
• Hopp- och dykbassängen
  En rund bassäng med en diameter på 14,2 meter.
  Ett säkerhetsnät är monterat på 4 meters djup.
  I spiralrampen finns tre hoppavsatser på höjderna 3,48 meter, 2,52 meter och 1,56 meter.  
  Vattnet i bassängen är saltvatten från saltvattenkilen i älven.

I simträningsbassängen kommer det vara saltvatten, vilket gör det möjligt att bada året om. Visualisering: Raumlaborberlin

I spiralrampen i den runda hopp- och dykbassängen finns hoppavsatser på tre olika höjder. Visualisering: Raumlaborberlin

Saltvatten från saltkilen – så funkar det

Under det förorenade ytvattnet i älven finns inströmmande rent saltvatten från havet; den så kallade saltkilen. När det salta havsvattnet med hög densitet möter det söta älvvattnet med låg densitet trycks saltvattnet in under sötvattnet. Fenomenet kallas estuarin cirkulation.

I sim- samt hopp- och dykbassängen separerar 6 meter djupa bassängsidor det söta älvvattnet från saltvattnet. Genom att gammalt badvatten pumpas ut i älven vid ytan skapas ett sug som gör att nytt, rent saltvatten strömmar in i bassängerna.

Detta är möjligt då bassängerna inte har någon botten. I stället finns ett nät på 2,6 meters djup i simbassängen och på 4 meters djup i hopp- och dykbassängen. Nätet är fäst i bassängsidorna. Samtidigt som nätet möjliggör cirkulation av saltvatten så förhindrar det att badande simmar ut i älven och att sälar och större fiskar tar sig in i bassängerna. Hålen i nätet är 25 x 25 millimeter.

Naturlig rening av sötvattnet – så funkar det

Ur badbassängen pumpas gammalt badvatten, via ledningar, upp på land till en så kallad filterbädd av sand och grus.

Vattnet sprayas ovanpå filterbädden. När det rinner genom lagren av sand och grus separeras föroreningar från vattnet.

I botten av filterbädden finns rör som leder det rena badvattnet till ett teknikutrymme på badanläggningen. Där fylls dricksvatten på för att kompensera för avdunstat vatten. Vid behov kan vattnet värmas några grader.

Därefter pumpas det rena badvattnet tillbaka till bassängen.