Välkommen på publika samtal för konstprojektet ”ROTVÄLTA/föreställning”

Under fem kvällar i juni bjuder Kerstin Bergendal med gäster på en serie iscensatta samtal – föreställningar – på Stadsteatern i Göteborg. (Fullständigt program längre ned.)

Historia, forskning, berättelser, minnen och tankebilder om Götaplatsen och staden Göteborg vecklas ut på scenen. Publiken får en aktiv roll och kan medverka och komplettera, fördjupa eller utmana det som har sagts. 

Öppet för allmänheten – boka biljett

Föreställningarna på Göteborgs Stadsteater är ett av flera publika nedslag i Kerstin Bergendals undersökande konstprojekt ”ROTVÄLTA/föreställning”. Samtalen dokumenteras på film och ska bevaras för framtiden.

Evenemanget är öppet för allmänheten. Platsbiljett krävs. Den kostar 95 kronor för en kväll. I priset ingår två föreställningar och lättare vegetarisk mat, som Foajébaren serverar i pausen.

Boka din biljett på Göteborgs Stadsteater. 

Nästa offentliga konstverk på Götaplatsen

Kerstin Bergendal vann uppdraget att skapa offentlig konst på Götaplatsen 2024.

Hennes idé- och processförslag ”ROTVÄLTA/föreställning” går ut på att skapa ett nytt konstverk, ett fysiskt tillägg till den existerande konsten på Götaplatsen. Vad som faktiskt kommer att tillföras är inte klart. Projektet pågår till 2028 och verket ska växa fram genom en dialog om och kartläggning av platsen.

På hemsidan ROTVÄLTA presenteras de olika faserna i konstnärens arbete. Den uppdateras löpande.

ROTVÄLTA/föreställning är beställt av stadsmiljöförvaltningen i Göteborgs Stad och processleds av Göteborg Konst, kulturförvaltningen.

PROGRAM 15 — 19 JUNI kl 17–21.30

Två samtal per kväll på Göteborgs Stadsteater. De pågår i cirka 40 minuter, med paus mellan. Programstart klockan 17, insläpp från 16.

SÖNDAG 15 JUNI

Samtal 1: Erik Florin Persson, forskare vid Institutionen för film och litteratur vid Linnéuniversitetet, visar utdrag ur filmer som har beställts av Göteborgs Stad 1930–2015. Filmerna speglar den svenska välfärdsstatens gradvisa utveckling, men de visar också hur kommunen löpande konstruerar en självbild av staden för att påverka olika målgrupper.

Samtal 2: Stina Hagelqvist, arkitekturhistoriker och byggnadsantikvarie, ”läser” Götaplatsen genom att peka ut olika delar och berätta hur de kopplar Götaplatsen till helt andra platser och till föreställningar om Göteborg. Samtalet handlar också om maktmässiga och sociala relationer som kan ha påverkat platsens form. 

MÅNDAG 16 JUNI

Samtal 1: Lars Nyström och Erik Hallberg, historiker vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet, nyanserar några urbana legender om Göteborg som länge har präglat stadens självförståelse. Vi får en utvidgad bild av Göteborgs roll och dna, sedd från en ekonomisk, geostrategisk och regional synvinkel och – som andra-stad.

Samtal 2: Christina Heikel, stadsutvecklingsansvarig vid Västsvenska Handelskammaren, svarar på hur västsvenska företagare och industrier föreställer sig ett framtida Göteborg och hur deras målbilder förhåller sig till frågor om effekterna av klimatförändringar och om social hållbarhet. 

TISDAG 17 JUNI

Samtal 1: Andréas Hagström, biblioteks- och arkivansvarig vid Hasselblad Foundation och curator, berättar om konsten och särskilt konsthallens roll i Göteborg. Hur påverkade det konsthallens räckvidd att den låg just på Götaplatsen? Vem talade konstnärerna till? Och vad betyder Götaplatsen för dagens konstscen i Göteborg?

Samtal 2: Annika von Hausswolff, fotokonstnär och adjungerad professor masterprogrammet i fotografi vid HDK-Valand i Göteborg, ger oss sin bild av den roll punkrörelsen har spelat i konst och konstliv i Göteborg, och i hennes egen praktik. Samtalet handlar också om de aspekter av Göteborg som gör det logiskt att flytta bort från staden – och att flytta tillbaka igen. 

ONSDAG 18 JUNI

Samtal 1: Jan Christensen, historiker vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet, svarar på frågor om olika typer av systemiska ekonomiska, sociala och maktmässiga klyftor som har präglat Göteborg. Samtalet handlar också om det ambivalenta förhållande till människor från andra kulturer som kan ses i staden ända fram till vår tid.

Samtal 2: Majsa Allelin är sociolog, biträdande lektor och forskare vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Halmstad Universitet. Hon ger oss sin bild av den svenska välfärdsstatens utveckling och av förändringar som följer med införandet av ett fokus på marknadsanpassning. Samtalet handlar också om vad ett fokus på marknadsanpassning innebär för skolornas handlingsutrymme för unga i socialt utsatta områden.u 

TORSDAG 19 JUNI

Samtal 1: Elisabeth Tegner är kulturanalytiker, rave-forskare, arrangör av svartklubben Draupner och spelfesten Tidsvåg. Hon berättar om musikscenen för rock, synt, house och techno i Göteborg från slutet av 1960-talet till in på 1990-talet och om Götaplatsens roll under den här tiden.

Samtal 2: Anna Gavanas, socialantropolog, författare och musiker, ger sin bild av Göteborg som kulturmiljö, dels sedd med utgångspunkt i sina böcker om elektronisk dansmusikhistoria, dels som utflyttad forskare i Nederländerna, Storbritannien och USA. Samtalet handlar också om kultur som kom till Göteborg med arbetskraftsinvandringen, med exempel från den grekiska rebetiko-kultur som Anna själv är bärare av.