Färjenäsparken – en förebild för cirkulär landskapsarkitektur
Publicerad 8 oktober 2024
På omslaget av Sveriges Arkitekters publikation ”Cirkulär landskapsarkitektur” finns Färjenäsparken. En park som sträcker sig från norra älvstranden och upp kring platsen för Karl IX:s Göteborg från 1603 och som från 2021 till 2023 har byggts ut i mötet med älven.
Parken är ett av åtta exempel som har valts ut av Sveriges Arkitekters akademi för landskapsarkitektur, för att visa den ekologiska, ekonomiska och sociala nyttan med att jobba cirkulärt med landskapsarkitektur. Varje projekt beskrivs utifrån hur de arbetat med bevarande, återbruk och långsiktig flexibilitet.
– Syftet med publikationen är att inspirera aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen till att ta ytterligare steg mot ett mer cirkulärt samhälle. Att i det sammanhanget få vara det goda exemplet är naturligtvis hedrande och ett kvitto på att vi ligger i framkant när det gäller hållbar landskapsarkitektur, säger stadsträdgårdsmästare Johan Rehngren.
Bevara befintliga strukturer
I Färjenäsparken, som är byggd på gammal hamn- och industrimark, handlar bevarandet om att gestaltningen har anpassats efter befintliga strukturer med markföroreningar.
Sanering, som har varit en stor utmaning i projektet både för gestaltning och ekonomi, har hanterats i nära samarbete mellan staden som beställare, arkitekterna och utförarna – stadens egna i utbyggnadens första etapp och Skanska i den andra etappen.
– Vi har ställt höga och tydliga krav på återbruk och minskat klimatavtryck genom användning av fossilfria drivmedel. Det har resulterat i att vi tillsammans hittat kreativa lösningar som påverkat och präglat gestaltningen, förklarar projektledare Niclas Bergendahl, stadsmiljöförvaltningen.
En lösning har till exempel varit att hantera föroreningar genom att täcka över dem, vilket har bidragit till att skapa variation i en annars plan gräsyta.
Återanvändning och återbruk av växt- och markmaterial
Återbruk såväl som återanvändning har också varit en del i utbyggnaden av parken. Ett fyrtiotal stora träd, som behövde flyttas på grund av bygget av Västlänken, har återanvänts genom att det har fått nya permanenta platser i Färjenäsparken.
– På så sätt fick vi stora träd på plats från start, vilket har gett ekosystemtjänster och bidragit till biologisk mångfald. Det hade annars inte varit möjligt då träd i de storlekarna är väldigt kostsamma att köpa in och transportera, förklarar Niclas Bergendahl.
Dessutom har material som pålkap och ränndalssten från stadens lager återbrukats. De har fått nya funktioner som kantsten. Det har bidragit till att skapa en robust och tillåtande miljö samt en lite ruffig känsla som knyter an till platsens historia som hamnmiljö.
En park som förändras och håller över tid
För att skapa en långsiktigt flexibel plats har den stora gräsytan vid älven ramats in med naturlika löv- och barrträdsplanteringar, som ska växa upp till en skogsliknande miljö med bryn och gläntor.
Planteringarna innehåller 85 olika trädarter med ursprung både från Europa, Nordamerika och Asien. Den stora artvariationen gör att planteringarna blir mindre känsliga för olika sjukdomar, det möjliggör olika naturupplevelser över tid, det ger ekosystemtjänster och det skapar förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv.
Hela publikationen ”Cirkulär landskapsarkitektur” hittar du på Sveriges Arkitekters webbplats. I den finns ytterligare två av exempel från Göteborg – förskolan Hoppet och Bostadsrättsföreningen Viva.
I utbyggnaden av Färjenäsparken har Göteborgs Stad ställt höga krav på
återbruk och minskat klimatavtryck genom användning av fossilfria drivmedel. Foto: Yousef Boussir