Det här gäller för inbyggda uteserveringar i Göteborg
Publicerad 12 december 2024
Varför får man inte ha inbyggda uteserveringar?
Hela Göteborg består av detaljplaner från olika tidsepoker. I en detaljplan regleras hur marken får användas, till exempel vad som får byggas. Precis som när det kommer till allt annat byggande måste vi även när det kommer till uteserveringar följa detaljplanen.
Den mark som de flesta uteserveringar ligger på är gator och benämns i detaljplanen som allmän plats. Det innebär att den marken ska vara tillgänglig för allmänheten och får inte privatiseras.
Det är alltså inte stadens riktlinje för uteserveringar som gör bedömningen att inbyggda uteserveringar inte kan finnas på allmän plats, utan det är plan- och bygglagen och detaljplanen som styr detta.
Om man inte får privatisera allmän plats hur kan det då alls få finnas uteserveringar?
Det är okej att under en tidsbegränsad period använda allmän plats för privat intresse och då även få bygglov för vissa åtgärder. Men det går inte att få permanent bygglov för något på allmän plats utan det ska vara för ett tillfälligt behov. Att ha en uteservering i form av en tillbyggnad på allmän plats år efter år, även om det endast är under sommarperioden, har domstolar bedömt att inte vara tillfälligt.
Uteserveringar som inte kräver bygglov går ofta att ha hela året på allmän plats. Du behöver polistillstånd och upplåtelse att använda platsen.
Hur bedöms det vad som är okej att ha på allmän plats?
I Göteborgs Stads riktlinje för uteserveringar är ambitionen att tydliggöra vad som är okej att göra om man vill ha en mer inbyggd uteservering på allmän plats utan att det blir en tillbyggnad. Dessa avvägningar bygger på den rättspraxis, alltså den tolkning av plan- och bygglagen, som överordnade instanser (Länsstyrelsen, Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen) gjort gällande var gränsen för en tillbyggnad går.
Enligt rättspraxis är det oftast okej att till exempel ha ett höj- och sänkbart staket, som i upphöjt läge är max 190 centimeter och att det oftast är okej med en väggfast markis som går att fälla in och ut. Däremot är det inte okej med fasta väggar och ett fast tak.
Det finns en exempelsamling som visar på åtgärder som fungerar på olika platser. Både sådana som kräver bygglov och sådana som inte kräver bygglov.
Varför har man tidigare kunnat ha denna typ av uteservering?
Det beror på att rättspraxis skärpts de senaste åren gällande vad som är okej att få bygglov för när det gäller ett tidsbegränsat behov. Detta gäller inte bara tidsbegränsade uteserveringar utan även alla tidsbegränsade lov, exempelvis för förskola och skola.
Kan inte de som finns få finnas kvar?
Som myndighet behöver vi behandla alla företag lika och rättvist och vi behöver följa reglerna konsekvent.
Är det helt omöjligt att få ha en inglasad uteservering med väggar och tak?
En uteservering med väggar och tak som man alltid vill ha utanför sin restaurang är enligt plan- och bygglagen en tillbyggnad. En tillbyggnad får man inte göra på allmän plats, det bryter mot detaljplanen.
Det kan i fåtal fall vara möjligt om platsen för din uteservering inte är på allmän plats utan på kvartersmark. En detaljplan kan också ändras men då behövs en ansökan om planbesked för att ändra detaljplanen. Att ändra en detaljplan tar tid och följer en bestämd process som är beslutad i plan- och bygglagen.
Vill du ha hjälp med vad som fungerar för dig?
Är du i branschen och vill prata med någon om vad som fungerar för din verksamhet på just den plats där du är så hör gärna av dig till oss på stadsbyggnadsförvaltningen så kan vi förklara och titta på en lösning som fungerar på din plats. Mejla kundservice@stadsbyggnad.goteborg.se
2019 – Arbetet med riktlinjen startar
På uppdrag av byggnadsnämnden (2016) påbörjas ett arbete med att ta fram en riktlinje för uteserveringar i Göteborgs Stad som enklare förklarar vad detaljplanen och plan- och bygglagen säger vad gäller uteserveringar. Ambitionen var att ta fram en riktlinje som är förankrad i branschen. När riktlinjen togs fram fördes dialog med bransch och andra berörda. Då gjordes även omvärldsbevakning för att se hur uteserveringar hanteras i andra städer.
2021 – Beslut om riktlinjen
Politikerna i byggnadsnämnden och trafiknämnden fattar i juni 2021 beslut om den nya riktlinjen.
2022 – Nytt uppdrag att revidera riktlinjen
När riktlinjen ska implementeras visar branschen missnöje. Dels känner de att riktlinjen är för hård, dels att de inte varit involverade i arbetet. Politikerna i byggnadsnämnden och i trafiknämnden ger tjänstepersonerna i uppdrag att revidera riktlinjen i dialog med bransch, fastighetsägare och funktionsrättsrörelse.
2023 – Arbete med att revidera riktlinjen
Under 2023 genomförs ett dialogarbete, både genom workshops där framför allt företrädare från branschen deltar, även en enkät skickas ut.
2024 – beslut om reviderad riktlinje
Politikerna tar i februari 2024 beslut om att den nya reviderade riktlinjen ska gälla. I beslutet står att det ska ske en övergångsperiod fram till 2026. Under hösten 2024 har stadsbyggnadsförvaltningen och stadsmiljöförvaltningen bjudit in branschen till informationsmöten om förutsättningarna för uteserveringar och hur detta beskrivs i riktlinjen.