Strukturidéer ska visa vägen för stadens utveckling
En strukturidé är ett nytt planeringsunderlag som visar hur Göteborg kan utvecklas på lång sikt, till exempel hur bostäder, gator, parker och stråk kan hänga ihop och hur områden kan kopplas till resten av staden.
– I arbetet har vi bland annat analyserat strukturer, kvartersstorlekar och hur utvecklingen kan delas upp i etapper. Vi har också bedömt vad som krävs i praktiken, vad det kan kosta och vad som är möjligt att genomföra, säger Per Wingqvist, enhetschef på strategi- och taktikavdelningen på stadsbyggnadsförvaltningen.
Strukturidéerna ska göra den fortsatta planeringen mer jämförbar och fungera som ett komplement till översiktsplanen. De kan också ge ett snabbare underlag än planprogram, som ofta tar längre tid att ta fram.
– Det ger oss en tydligare bild av både möjligheter och utmaningar. Strukturidéerna skiljer sig från andra tidiga utredningar genom att vi har tagit fram genomförandebedömningar och kalkyler på en mer detaljerad nivå, säger Alexander Danilovic, enhetschef på strategi- och taktikavdelningen.
Viktigt underlag till fortsatt arbete
Strukturidéerna visar hur staden kan växa genom att bygga vidare på kvartersstad och knyta ihop områden som i dag är uppdelade av stora vägar, järnvägar eller verksamhetsområden. Flera av områdena kräver samtidigt stora investeringar, och hur snabbt de kan utvecklas beror på stadens långsiktiga prioriteringar och ekonomiska ramar. Eftersom arbetet är gjort i ett tidigt skede finns det också osäkerheter i bedömningarna.
– Strukturidéerna innebär inga investeringsbeslut, men ger en inriktning för planeringen av områdena. De är ett viktigt underlag när vi prioriterar i vilken ordning Göteborg ska byggas ut, säger Alexander Danilovic.
Om utvecklingen går vidare sker den stegvis och prövas i kommande arbete med planprogram och detaljplaner.
– Vi har tagit fram fem jämförbara beskrivningar av viktiga geografier. Det ger oss ett bättre underlag när vi går vidare och ska väga olika delar av staden mot varandra, säger Per Wingqvist.
Stadsbyggnadsnämnden tog beslut om att godkänna strukturidéerna på sammanträdet 24 februari.
Kort om de olika strukturidéerna
Gullbergsvass
Gullbergsvass ska utvecklas från ett område med infrastruktur och verksamheter till en ny stadsdel nära centrum. Läget intill Centralstationen och den äldre stadskärnan ger goda förutsättningar för att utvecklas till en levande innerstadsmiljö.
– Strukturidén visar hur området kan utvecklas med kvartersstad, en hög andel bostäder och bättre kopplingar till älven. Den pekar också ut huvudgator som kan samla rörelser och skapa förutsättningar för stadsliv, samt en större park runt Gullberget och Skansen Lejonet. Utbyggnaden kan ske stegvis från Centralenområdet och österut, säger Sophia Älfvåg, stadsplanerare, stadsbygnadsförvaltningen.
Övergripande utredning avseende struktur och genomförbarhet – Gullbergsvass
Kortedalastråket
För Kortedalastråket ligger fokus på att omvandla den trafikbarriär som Almanacksvägen, Kortedalavägen och Ljusårsvägen utgör och på så sätt knyta ihop stadsdelar på båda sidorna av stråket. Ett tillskott av blandad stadsbebyggelse ska integreras med den befintliga och bidra till att stärka kopplingarna mellan Kortedala, Bergsjön och Kviberg.
- Infrastrukturen i Kortedalastråket används idag inte på det sätt som det en gång byggdes ut för. En omvandling av stråket skulle därför innebära en mer effektiv markanvändning som svarar mot dagen behov. Men det kvarstår flera stora knäckfrågor att lösa innan vi kan gå vidare med mer konkret planering, säger Anna Olsson, uppdragledare för Kortedalastråket.
Övergripande utredning avseende struktur och genomförbarhet – Kortedalastråket
Högsbo industriområde och Dag Hammarskjöldsstråket
Högsbo och Dag Hammarskjöldstråket ska utvecklas från industri- och verksamhetsområde till blandstad utifrån kvartersstadens principer. En bärande del av förslaget är att minska trafikbarriärerna och ambitionen är att förvandla Dag Hammarskjöldsleden från trafikled till boulevard eller stadsgata. Närheten till Änggårdsbergen är en viktig resurs och det gröna ska stärkas och utvecklas.
- Den stora utmaningen är att skapa en attraktiv blandstad av ett ganska isolerat industri- och verksamhetsområde. För att vi ska lyckas med det behöver vi minska barriärerna och knyta ihop stadsdelen med omkringliggande stad, säger Viktor Hultgren, uppdragsledare för området.
Hjalmar Brantingsstråket
Hjalmar Brantingsgatan och områdena runt omkring ska utvecklas till en mer sammanhängande stadsmiljö. Stråket ska binda ihop centrala Hisingen och göra det lättare att ta sig mellan området, älven och fastlandet. I dag består stråket av fyra separata platser: Eketrägatan, Gropegårdsgatan, Wieselgrensplatsen och Vågmästareplatsen.
– På de här platserna finns störst möjlighet till förändring på sikt, men det kräver större ombyggnader och ligger längre fram i tiden. På sträckorna mellan dem handlar det i stället om mindre åtgärder, som att ge mer plats åt gående och cyklister, plantera grönska och förbättra tryggheten vid hållplatserna, säger Erik Hansson, uppdragsledare för Hjalmar Braningstråket.
Övergripande utredning avseende struktur och genomförbarhet – Hjalmar Brantingstråket
Södra Älvstranden
Den övergripande strukturen för Södra Älvstranden, området mellan Järnvågen och Klippan, är att bygga ut innerstaden mot älven, göra älven mer tillgänglig och minska Oscarsledens barriäreffekt. Strukturidén för Södra Älvstranden har tagits fram parallellt med arbetet med en fördjupning av översiktsplanen.
– Strukturidén har gjort arbetet med ändringarna av översiktsplanen mer konkret och fungerar som ett komplement till de övergripande planerna. Den visar också att det behövs fortsatt arbete med ekonomi och hur förslagen kan genomföras, säger Jessica Andersson, uppdragsledare för Södra Älvstranden och ansvarig för arbetet med fördjupad översiktsplan av området.