JÄMBO ska identifiera socialt hållbar bostadsförsörjning

Projektet JÄMBO - Handlingsutrymme för jämlik tillgång till boende och livsmiljöer är finansierat av Formas inom utlysningen Socialt hållbar bostadsförsörjning för alla. Projektets syfte är att undersöka och testa hur olika aktörers handlingsutrymme kan utvidgas för att bidra till en socialt hållbar bostadsförsörjning.

– Vi tar oss an detta på olika skalnivåer i fyra olika arbetspaket i forskningsprojektet, från regional planering till fastighetsägarnivå. Stadsbyggnadsförvaltningen processleder ett av arbetspaketen där syftet är att ta fram en modell för analys kring prioritering och urvalskriterier för socialt hållbar bostadsförsörjning.  

Arbetet utgår från frågeställningen om hur kommuner mer innovativt kan utnyttja sitt handlingsutrymme avseende analyser, strategier och konkreta verktyg i syfte att bidra till en jämlik tillgång till boende och livsmiljöer berättar Ulrika Lundquist som är processledare för arbetspaketet. 

Göteborgs Stad har under lång tid arbetat kunskapsbaserat med mål om att minska skillnader i livsvillkor, bland annat i “Jämlik Stad”. Staden har dessutom i snart 15 år arbetat med en egen modell för SKA - sociala konsekvensanalyser i planeringsprocesser.  Stadsformsanalyserna i GIS hjälper oss sedan några år tillbaka med att förstå hur stadens fysiska form hänger ihop och kan påverkas av strukturellas förändringar.

Värdeskapande stadsutveckling lyfter genom ett antal signifikanta indikatorer stadsbyggandets betydelse för att stärka den marknadsekonomiska genomförandepotentialen. Bland de konkreta verktyg som staden förfogar över kan nämnas kommunalt planmonopol, markägande och markpolitik.

- I arbetspaketet tittar vi på de fyra analysmodeller. Vilka frågor behöver ställas i analysen i olika tidiga planeringsskeden? Vilka metoder/verktyg är bäst lämpade att använda för att få svar på dessa frågor?

Målet är att vi, tillsammans med forskarna från MAU, ska utforma en evidensbaserad modell för analys kring prioritering och urvalskriterier vid strategisk bostadsplanering med utgångspunkt från våra verktyg.  Vi ska också beskriva en gemensam process för en social hållbarhetsanalys i tidiga skeden.

Vi lär genom att göra och applicerar frågeställningen på tre case i tidig planering: ÖISS, stråk- och områdesstudierna och bostadsförsörjningsprogrammet. Genom bostadsförsörjningsprogrammet kommer även stadens konkreta verktyg in i projektet. Vi hoppas kunna beskriva en kommunal modell för socialt hållbar bostadsförsörjning som bygger på att det kommunala handlingsutrymmet utnyttjas berättar Ulrika Lundquist.  

Praktiskt träffas en arbetsgrupp var fjortonde dag med fem medarbetare från flera olika enheter på strategi och taktik. Även en representant från stadsledningskontoret är med i gruppen. Forskaren Martin Grander deltar vid dessa möten. Tillsammans med forskarna har även större workshoppar genomförts, med deltagare från flera förvaltningar, Förvaltnings AB Framtiden och stadsledningskontoret. I de tre casen utforskas hur analysverktygen används för att säkerställa kunskap om den sociala hållbarheten och socialt hållbar bostadsförsörjning i planeringen; ett bra exempel på aktionsforskning som utvecklar kunskap genom handling i samverkan mellan akademi och praktik.   

 Ulrika Lundquist ser positivt på samarbetet.

– Man kan inte nog poängtera vikten av detta. Vi behöver tillåta oss att ta oss tid att reflektera, teoretisera och kritiskt granska det vi gör utifrån vetenskaplig vinkel. Låta det vi håller på med få vara precis så komplext som det faktiskt är.
Vi behöver därför kroka arm med akademin. Forskningen hjälper oss med kunskap på djupet om olika delar, vi applicerar den på helheten avslutar Ulrika Lundquist.

I slutet av 2026 avslutas projektet och under 2027 ska resultaten implementeras.