I rollen har hon ett samlat ansvar för att leda, utveckla och hålla ihop kulturförvaltningens säkerhetsarbete i enlighet med Göteborgs Stads säkerhetspolicy. Funktionen är strategisk, placerad centralt i organisationen, med uppdraget att skapa struktur, riktning och långsiktighet i ett arbete som spänner över hela förvaltningen.

– Säkerhetsfrågorna går rakt igenom hela verksamheten, från styrande dokument till vardagliga arbetssätt, säger hon.

En komplex hotbild i en öppen verksamhet

När Annika Gripencreutz beskriver de största säkerhetsutmaningarna blir det tydligt hur kulturförvaltningens uppdrag skiljer sig från många andra kommunala verksamheter.

– Hotbilden ser väldigt olika ut beroende på verksamhet och sammanhang. Kulturen har alltid ett stort intresse riktat mot sig, både medialt och opinionsmässigt, säger hon.

Just kombinationen av offentlighet, publik verksamhet och ett uppdrag att värna yttrandefriheten ställer särskilda krav. Informationssäkerhet och tillgänglighet är centrala frågor: information ska vara korrekt, möjlig att spåra och tillgänglig även under störningar, samtidigt som man måste stå emot försök till påverkan och förvanskning.

– Vi har ett tungt uppdrag i att bidra till en bredd av opinionsyttring och ska stå emot påverkan på det; konstnärer, utställningar, författare, föreläsare ska få lov att uttrycka sig fritt. Vi ska främja det och jobba för att det når ut till allmänheten på ett säkert sätt.

Människan – både styrka och sårbarhet

I säkerhets- och beredskapsarbetet finns det enligt Annika Gripencreutz en faktor som ofta underskattas: människan.

– Vår personal är vår absolut största tillgång. Kompetensen, engagemanget och viljan att få verksamheten att fungera är magisk.

Samtidigt är det just i vardagens situationer som sårbarheter uppstår – en olåst dator, en dörr som öppnas utan kontroll, en god vilja som får ta över rutinen. Därför blir arbetet med säkerhetskultur avgörande.

– Varje medarbetare behöver förstå att man är en del av förvaltningens säkerhet, både genom sina handlingar och sina val. Det är inget engångsarbete, utan något som måste pågå hela tiden.

Robust beredskap byggs steg för steg

För att stärka krisberedskapen pekar hon på vikten av stabila grundförutsättningar. Tydliga styrande dokument, en genomarbetad risk- och sårbarhetsanalys och en aktiv kontinuitetshantering är avgörande.

– Man behöver veta vad som är mest kritiskt, vilka beroenden som finns och hur länge ett avbrott är acceptabelt, säger hon.

När de delarna finns på plats kan åtgärdsplaner, instruktioner och långsiktiga investeringar ta form. Resultatet är en organisation som klarar att ställa om när det behövs.

– Det är det arbetet som gör att bibliotekarien som inte tar sig till sin ordinarie arbetsplats i snöstormen går in till närmsta bibliotek och kavlar upp ärmarna för att bidra där istället. Vår verksamhet fortgår trots 30 centimeter snö och frusna spårväxlar. Kanske öppnar någon verksamhet lite senare just den dagen, men vi levererar vårt uppdrag.