Med ny färg på fasaden, nya fönster, rengjort tak och uppfräschad gård så har den fått en ordentlig ansiktslyftning. Även inomhus har den renoverats grundligt. Men även om golv har lagts om, några nya väggar byggts upp och allting är nymålat och fräscht så är mycket fortfarande bekant.

– Till exempel har vi bevarat innertaksplattorna, ventilationsrören och elementen är desamma, handfaten och pappershållarna på toaletterna är också samma som tidigare, säger projektledare Lisa Kollberg.

Lisa Kollberg visar att de gamla innertaksplattorna med streck har fått vara kvar, men vissa av dem har behövt bytas ut och har då ett hålmönster istället.

Återbruk – en bedömningssport

Stadsfastighetsförvaltningen har hand om stadens egna lokaler, och har helrenoverat många förskolor från 60- och 70-talen. Det som är unikt i det här fallet är att vi har utforskat vad som går att återbruka när det gäller installationer som till exempel ventilation och värmesystem – något som kräver både tid och noggranna bedömningar säger Lisa Kollberg.

– Det har varit avvägningar hela tiden. När är något för dåligt för att bevara och när funkar det? Vad är det värt i tid och pengar? Och vad är egentligen återbruk – kan man kalla det återbruk när man låter fasaden sitta kvar istället för att byta ut den?

I köket var planen att återbruka de rostfria bänkarna, men en expert på storkök berättade att de var för slitna och ojämna för att vara hygieniska. Så en insikt som Lisa Kollberg tar med sig är att för att riktigt förstå vad som funkar i praktiken – ta in experter!

Den gamla ventilationskåpan på taket har fått sig en ansiktslyftning, och taket har försetts med solceller.

Viktigt att inventera i förväg

Att återbruka på den här skalan kräver förberedelser. Inför renoveringen gjordes en noggrann inventering av i vilket skick olika delar av byggnaden var. Det som bedömdes som möjligt att återbruka monterades ner och förvarades i containrar på tomten.

Mycket av det som förvarades där gick att sätta tillbaka igen, till exempel handfat och pappershållare, men med till exempel toalettstolarna fick man tänka om. Det visade sig att de flesta hade problem med spolmekaniken, så det slutade med att de byttes ut – men mot nyare toalettstolar återbrukade från ett annat byggprojekt.

Förskolan har målats om från rött till grönt och gården har rustats upp.

Verksamheten flyttar in under sommaren

I slutet av juni flyttar barnen tillbaka, och i slutet av sommaren kommer även barn från förskolan Saras väg 5 flytta in. Rektorn för Lerumsvägen 31 heter Carina Thorsson. Hon är glad över den nyrenoverade förskolan.

– Detta är fantastiskt! Jag är jätte-jättenöjd!

Hon tycker att det är bra att byggnaden har bevarats istället för att riva och bygga nytt.

– 70-talsförskolorna byggdes med bra ytor för förskoleverksamhet och det är bra om man kan bevara det. Känslan är att det är som en helt ny förskola både på utsidan och insidan, och det är ett lyft för hela området!

Femstegsprincipen styr

Renoveringen är ett tydligt exempel på stadsfastighetsförvaltningens femstegsprincip, där målet är att bevara och återbruka så mycket som möjligt innan man överväger att riva.

Femstegsprincipen handlar om att ta hand om de fastigheter som redan finns, så långt som är möjligt innan vi river och bygger nytt. Den går ut på att:

1. I första hand förvalta och köpa fastigheter på ett strategiskt sätt – den billigaste och mest klimatsmarta byggnaden är den som inte behöver byggas.
2. Använda de lokaler vi redan har så effektivt som möjligt, till exempel titta på hur flera verksamheter kan använda samma lokaler.
3. Bygga om de lokaler vi redan har.
4. Bygga ut eller bygga på istället för att bygga nytt.
5. I sista hand riva eller bygga nytt. Genom att undersöka tomtens egenskaper och läge kan vi använda ytorna så bra och effektivt som möjligt.

Läs mer om renoveringen på Lerumsvägen: Gränserna för återbruk testas i Olofstorp