Kulturarv är sedan 2023 med på Myndigheten för civilt försvars lista över viktiga samhällsfunktioner som är nödvändiga för att säkerställa samhällets grundläggande behov, värden och säkerhet. Kulturarv avser förmågan att samla in, skydda och bevara det materiella, immateriella och digitala kulturarvet och dokumentation av kulturarvet samt upprätthålla verksamheter vid museer, bibliotek och arkiv.  

Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har kulturarvsfrågorna aktualiserats på nationell nivå. Ett nationellt råd för kulturarvsfrågor bildades 2024 för att bidra till beredskapsplanering för skydd av kulturarv och kulturhistoriskt värdefulla fastigheter. 

– Att förstöra kulturarv är ett sätt att underminera försvarskraften och identiteten. Det är ingen slump att man går på nationalinstitutioner i Ukraina eller som i kriget i forna Jugoslavien, där man förstörde bosniska kulturarv, säger Cajsa Lagerkvist, avdelningschef för Göteborgs museer och konsthall i Göteborgs Stad. 

Vilka hot finns mot kulturarv i krig?  

– Det är en lång väg innan man hamnar i en väpnad konflikt mellan stater. Det vi kan förvänta oss först är en hybrid krigföring där man underminerar tilliten i samhället genom olika påverkanskampanjer, säger Pontus Forslund, chef för fastighet och utveckling på Göteborgs museer och konsthall.

 I en sådan fas pågår attacker mot kommuner och företag regelbundet. 

– Går vi in i väpnade mellanstatliga konflikter handlar det om förstörelse och plundring. Man kommer att vilja bryta ner den nationella identiteten. Det ska inte finnas något kvar att försvara. Sedan finns också en krass ekonomisk aspekt. Man omsätter det man plundrar på en marknad som kan finansiera fortsatt krigföring, säger Pontus Forslund. 

Inom Göteborgs museer och konsthall ser man därför vikten av att informationen om samlingarna är digital och att samlingsdatabaser är utpekade som verksamhetskritiska system. 

– Det betyder att digitalisering både är ett skydd men också en möjlig måltavla, säger Cajsa Lagerkvist. 

Finns en prioriteringsordning för vad som ska skyddas först? 

Inom Göteborgs museer har man senaste året arbetat med så kallad restvärdesräddning där beredskap knyts ihop med brandskydd. I arbetet identifieras prioriteringsordning för verk och föremål. 

– Det betyder både att den egna systematiken stärks och att det blir tydligt för Räddningstjänsten vilka verk som ska prioriteras i samband med en räddningsinsats, säger Pontus Forslund. 

Här gäller det beredskap för brand, extremväder och skyfall, men det kan också användas vid skärpt beredskap och krig.

Vilka kulturhistoriska byggnader skyddas vid krig? 

Runt om i Sverige arbetar länsstyrelserna med att märka ut viktiga kulturhistoriska byggnader och fornlämningar med blåvita-skyltar. De går under namnet Blue Shield och kommer ur Haagkonventionen 1954, en så kallad krigslag som FN:s medlemsländer åtog sig att respektera efter andra världskrigets slut för att skydda kulturegendom vid väpnad konflikt.

 – Den ordningen respekteras ju sällan vid en krigssituation, men det fanns något fint i det: Världen kunde enas om att skydda kulturarven. Det finns väpnade konflikter som har större respekt för krigets lagar än andra, säger Cajsa Lagerkvist.

 I Göteborg har 50 kulturarv pekats ut som särskild viktiga att skydda vid en eventuell invasion, bland annat Göteborgs konstmuseum, Feskekôrka och Poseidon. 

Kan utpekningen också innebära ett hot?

 – Ja, man kan vända på det. De här platserna vill vi också att vår egen militär ska hålla sig borta från. Om militären kommer och skyddar kulturarv blir dessa platser legitima mål för fienden, säger Pontus Forslund. 

Länsstyrelserna är ansvariga för märkningen av kulturegendomar och ansvarar även för undanförsel av samlingar vid krig. Enligt Cajsa Lagerkvist finns i praktiken ingen rimlig förväntan på att länsstyrelserna ska kunna prioritera detta i en krigssituation. Det är därför viktigt att museerna har rådighet, gör urval och själva har möjlighet att agera.

 – Det bästa skyddet för samlingarna är att ha bra lokaler och bra förutsättningar i grunden. Det är därför som de nya samlingsmagasinen här i Göteborg är det bästa vi kan göra för att stärka säkerheten, säger hon.

Vilken betydelse kan museer ha för beredskapen i samhället?

 – Att ha öppna och tillgängliga museer och kulturinstitutioner är väldigt viktigt i händelse av krig, för att föra samtal och upprätthålla normalitet. Museerna fyller en stor roll redan idag med de utmaningar vi står inför. Det pratas mycket internationellt i museivärlden om att vara platser för att upprätthålla känslan av ”vi” och kontinuitet i en tid med mycket osäkerhet, säger Cajsa Lagerkvist.

 – Stabila kulturinstitutioner stärker det psykologiska försvaret och i förlängningen försvarsviljan, avslutar Pontus Forslund.