Till sidans huvudinnehåll

Gå inte på isen på Delsjöarna

Senast uppdaterad: 10 februari 2026 klockan 11:28

Isarna på både Stora och Lilla Delsjön kan vara farlig att gå på, trots att det har varit kallt ett tag. Det beror på att Kretslopp och vatten tar vatten för dricksvattenproduktion från Delsjöarna och vattennivåerna i sjöarna varierar mycket.

Gå inte på isen på Delsjöarna
Publicerad 28 januari 2026

På Göteborgs första bygdeväg har gående och cyklister fått egen yta

Bygdevägen har extra breda vägrenar och istället ett enda smalare körfält för bilarna. Bild: Göteborgs Stad
Som svar på ett förslag från medborgare - ett Göteborgsförslag - har Göteborg nu fått sin första bygdeväg. Där har gående, cyklister, mopedister och andra oskyddade trafikanter fått breda vägrenar. Bilarna måste i stället dela på ett enda körfält i mitten och köra långsammare.

Förändringen är godkänd av politikerna i stadsmiljönämnden.

Det handlar om drygt 600 meter av Flyghamnsvägen i Torslanda. Den är en cirka två kilometer lång lokalväg från Öckeröleden söderut mot Torslanda golfklubb, småbåtshamnen Torslanda lagun och Skeppstadsholmen. På den första kilometern, genom Skutehagens bebyggelse, fanns redan separata gång- och cykelbanor.

— Men sedan saknas en gång- och cykelbana så de som går och cyklar har hittills varit hänvisade till vägbanan. Och denna sträcka omges av styrande detaljplaner där stadsmiljöförvaltningen inte kommer åt marken. Men även topografin och naturvärden hade försvårat en breddning av vägen säger Nicole Rosendahl, trafikplanerare på stadsmiljöförvaltningen.

Lösningen blev en ny typ av väg

Utifrån platsens förutsättningar blev lösningen att i stället disponera om vägen till Göteborgs första så kallade bygdeväg. En sådan har extra breda vägrenar och istället ett enda smalare körfält i mitten för bilarna. Tanken med detta är att cyklister och gående får plats på vägrenarna och att bilförare vid möten med andra bilar ska kunna använda vägrenarna och i samspel med övriga trafikanter men annars hålla sig i mitten av vägen. Bygdevägskonceptet är dock inte i sig en trafiksäkerhetshöjande åtgärd och därför har sex farthinder skapats på sträckan, för att sänka bilarnas hastighet. Samtidigt har den tillåtna hastigheten sänkts till 40km/h.

”Extra roligt” att ett Göteborgsförslag

— Det är extra roligt att vi testar bygdevägskonceptet på en sträcka där medborgarna efterfrågar förbättringar för gående och cyklister, alltså att det började med ett medborgarförslag. Det blev en lösning på ett önskemål som vi annars kanske inte hade kunnat hantera överhuvudtaget, säger Nicole Rosendahl på stadsmiljöförvaltningen.

Omdisponeringen av vägens yta, bygget av farthindren, ny skyltning och linjering på asfalten med mera har kostat cirka 700 000 kronor. Om det istället hade varit möjligt att bygga en separat gång- och cykelväg, så hade den kostnaden blivit många gånger högre än vald lösning.

— Det viktiga nu blir att utvärdera denna för Göteborg nya typ av väg, så vi får veta  kunskapen innan vi kan veta om vi kanske ska skapa fler bygdevägar, säger trafikplaneraren Nicole Rosendahl.

Trafikverket: Detta är en bygdeväg

En bygdeväg – eller bymiljöväg som den ibland kallas - är en befintlig väg som disponeras om så att den får bara ett enda men samtidigt dubbelriktat körfält i mitten. I stället får vägen bredare vägrenar än vanligt, för gående och cyklister. När bilar möts får de svänga ut på vägrenen men bara om ingen går eller cyklar där just då.
Även mopedister och ryttare får använda vägrenen.

Bygdevägar finns redan i ett stort antal kommuner i Sverige.

${loading}