Kultur som kompass i komplex samhällsomställning
När kommuner ställs inför allt mer komplexa samhällsutmaningar räcker traditionella styr- och planeringsmodeller inte alltid till. Metoden Kultur som kompass vill bidra till ett nytt sätt att arbeta med samhällsutveckling, där kultur ses som en systempåverkande kraft snarare än ett avgränsat politikområde.
Kultur som strategisk vägvisare
Kultur som kompass är ett projekt och en metod initierad av Xperience Next, ett av innovationsprogrammen vid Lindholmen Science Park. Arbetet tar avstamp i EU:s strategiska ramverk Culture Compass for Europe och i frågan om hur kultur kan vägleda beslut när många aktörer vill skapa mer hållbara och attraktiva platser att leva på.
– Kultur handlar ju inte bara om upplevelser, utan också om att skapa mening och identitet. Kultur som kompass blir ett sätt att integrera kulturens perspektiv i utvecklingen av framtidens samhällen och platser, men också konkret en metod för att arbeta mer tvärsektoriellt, säger Katrin Amberntsson, innovationsledare, Xperience Next.
Metoden utvecklas tillsammans med respektive kommun genom behovsinventeringar, intervjuer, omvärldsanalyser och samskapande workshopar. Ambitionen är att skapa en gemensam förståelse för kulturens roll som drivkraft och strategisk resurs i samhällsbyggandet.
Stuprör bromsar samhällsutvecklingen
Ett återkommande hinder för ett mer sammanhållet arbetssätt är dagens styr- och budgetmodeller. Enligt Katrin Amberntsson motverkar de ofta de långsiktiga värden som kultur kan bidra till.
– Den största utmaningen är att våra styrsystem fortfarande är organiserade i stuprör, medan samhällsutveckling i praktiken är tvärsektoriell. Kulturens långsiktiga effekter fångas sällan upp i de modeller som styr budgetar och prioriteringar.
Det gör att kultur ofta betraktas som en kostnad inom en enskild verksamhet, snarare än som en investering som skapar värde för flera delar av kommunen samtidigt.
Fyra värden för framtidens platser
Kultur som kompass vilar på fyra kärnvärden: gemenskap, omsorg, kreativitet och inkludering. Tanken är att kultur kan bidra till att skapa gemensamma berättelser som stärker tillit och samhörighet, främja psykisk och social hälsa, utveckla den kollektiva förmågan att tänka nytt och öka det lokala engagemanget.
I en tid då många kommuner befinner sig i det som beskrivs som en dubbel omställning – både ekonomiskt och socialt – kan perspektiv som inte enbart fokuserar på tillväxt bli allt viktigare.
Hur mäter man mening?
En av de mer grundläggande frågorna i arbetet handlar om hur värden som mening, delaktighet och tillhörighet kan fångas i beslutsunderlag.
– Vi är så vana att mäta det som är lätt att räkna, men för att mäta mening tror jag vi behöver börja kombinera traditionella nyckeltal med människors upplevelser av sammanhang och möjlighet att påverka sitt liv och sin plats.
Här skulle exempelvis dialog eller berättelser kunna bidra till mer kvalitativa underlag för beslut.
Ett europeiskt skifte på lokal nivå
EU:s ramverk Culture Compass for Europe är ett tecken på ett skifte i synen på kultur. Kultur kopplas där närmare frågor om demokrati, innovation, regional utveckling, hälsa och social hållbarhet, vilket också kan öppna nya möjligheter för kommuner att söka medel för projekt med en bredare syn på vad kultur och samhälle är och borde vara.
– En viktig fråga framåt är hur vi utvecklar styrmodeller som kan mäta människors vilja att leva, stanna kvar och bidra till en plats. Där tror jag kultur kommer spela en allt viktigare roll, säger Katrin Amberntsson.