Notiser från mötet med nämnden för funktionsstöd i april 2026
Skärpt fokus på kvalitet och personalbrist i nämndens arbete
Arbetet med att förbättra kvalitet och styrning har intensifierats, enligt delårsrapporten i mars. Nya rutiner för uppföljning och ansvar är på plats, men mer utveckling krävs. Samtidigt brottas verksamheten med stora utmaningar kring personal – både att rekrytera och utbilda. Dessutom kvarstår interna utvecklingsbehov, bland annat för chefers organisatoriska förutsättningar, sjukfrånvaro och möjligheter till kompetensutveckling.
Delårsrapporten för förvaltningen för funktionsstöd
Nämnden står inför högt kostnadstryck – och får mer pengar
Resultatet till och med mars visar på ett underskott på 16,1 mnkr. Nämnden står dessutom inför ett ökat kostnadstryck samtidigt som kraven på verksamheten ökar. Nämnden för funktionsstöd tilldelades därför 2,125 miljoner kronor enligt kommunfullmäktiges beslut om kompletterande budget den 26 mars 2026.
Utvecklingen under första kvartalet påverkas framför allt av effekterna av nya löneavtal och indexuppräkning av priser för köpta insatser och boendeplatser. Förvaltningen arbetar med att se hur verkställighet kan ökas i egen regi, exempelvis om utökning av platser inom korttidsboende SoL kan innebära lägre kostnader för köpt vård.
Delårsrapporten för förvaltningen för funktionsstöd
Fler har anställts under första kvartalet
Antal årsarbetare ökade med 4,6 procent till och med mars, vilket motsvarar knappt 60 årsarbetare. Det handlar främst om brukarnära yrkesgrupper, som stödassistenter och stödbiträden, samt en ökning inom personlig assistans.
Anledningen är fler nya bostäder med särskild service och åtgärder för ökad kvalitet, som ökad grundbemanning. Dessutom har nämndens satsning på fler enhetschefer inom bostad med särskild service för vuxna och övertaget av jourledningsuppdraget från äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen påverkat utvecklingen.
Delårsrapporten för förvaltningen för funktionsstöd
Egenkontrollplan klubbad
Under 2025 framkom i olika granskningar att det fanns brister i kvaliteten. För att följa upp bristerna och vad som görs har det systematiska kvalitetsarbetet utvecklats och uppföljningen systematiserats i nämndens egenkontrollplan. Prioriterade områden i denna plan är rättssäkerhet, kvalitet i utförande av insatser, avvikelsehantering och Lex Sarah, värdighetsgarantiernas fem områden, samt kompetensförsörjning. Denna plan gäller för 2026-2030.
Nämnden för funktionsstöds egenkontrollplan
Här är de främsta bristerna enligt de fördjupade egenkontrollerna
De konkreta bristerna som uppdagats i de fördjupade egenkontrollerna är främst att rutiner inte följs, otydlig ansvarsfördelning i vissa delar av arbetet, exempelvis inom social dokumentation. Dessutom råder bristande systematik i riskbedömningar kopplade till insatser och patientsäkerhet. Det finns även brister i avvikelsehantering, som handlar om både rapportering, analys och uppföljning. Det har förvaltningen svarat på nämndens frågor.
Utöver detta framträder organisatoriska brister, såsom otydliga roller och ansvar, brister i överlämningar mellan arbetspass samt i vissa fall brister i samverkan med legitimerad personal från den kommunala primärvården.
De främsta bristerna enligt egenkontrollerna
Åtgärder pågår inom sju områden efter fördjupade egenkontroller
Åtgärder pågår inom sju områden: ledning och styrning, processer och rutiner, risk- och avvikelsehantering, samverkan, medarbetarskap, dokumentation och uppföljning samt kompetens och bemanning. Dessa bedöms leda till ett mer systematiskt kvalitetsarbete, även om utmaningarna inom kompetensförsörjning kvarstår.
Redovisning av åtgärder från fördjupade egenkontroller och extern granskning
Viktigaste bristerna att åtgärda handlar om bemanning och kvalitet
Förvaltningen bedömer att de mest kritiska områdena att åtgärda handlar om att säkra det systematiska kvalitetsarbetet, kompetens och kompetensutveckling, bemanning och kontinuitet samt chefers organisatoriska förutsättningar. Förvaltningen satsar på utbildning, bland annat genom Yrkesresan och riktade insatser inom bemötande, lågaffektivt bemötande (LAB) och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Men stora utmaningar återstår. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning påverkar kontinuiteten, och många chefer har för stora uppdrag. Nu pågår arbete för att stärka kompetens, bemanning och ledarskap – avgörande för att förbättringarna ska hålla över tid.