Digital tvilling ska hjälpa städer att möta framtidens extremväder
Projektet "Urban Extreme Climate Adaptation Digital Twin" (UrbExt DT) leds av SMHI och Linköpings universitet och finansieras av Formas under fyra år. Göteborg är en av tre svenska kommuner som valts ut att delta tillsammans med Mölndal och Stenungsund.
I projektet vill man använda digitala tvillingar för att skapa avancerade klimatsimuleringar av stadsmiljöer. Genom att kombinera städernas egna data med klimatmodeller och AI ska forskarna kunna undersöka hur framtidens extremväder påverkar olika delar av staden.
– Den digitala tvillingen gör det möjligt att förstå klimatpåverkan på en mycket mer detaljerad nivå än tidigare. Vi kan visualisera hur exempelvis skyfall eller värme påverkar specifika platser i staden och testa olika åtgärder innan de genomförs i verkligheten, förklarar Anna Karlsson, klimatanpassningsspecialist på stadsbyggnadsförvaltningen.
Göteborg bidrar med detaljerad stadsdata
Göteborgs Stad bidrar med data från stadens egen digitala tvilling, bland annat information om byggnader, markytor, vegetation och träd. Dessa data används för att bygga upp detaljerade modeller av stadsmiljön och analysera hur den påverkar lokalklimatet.
Särskilt fokus ligger på skyfall och värmeböljor – två klimatutmaningar som väntas bli vanligare och mer intensiva i framtiden.
Projektet ska bland annat undersöka:
-
hur städerna påverkar extrem nederbörd som skyfall
-
hur bebyggelse och grönområden påverkar värme i staden
-
vilka områden som är mest sårbara
-
vilka åtgärder som kan minska riskerna
– Med en digital tvilling kan vi blicka in i framtiden för ett lokalt område och inte bara för en hel region. Tvillingen hjälper också stadsplanerare och fatta beslut att utforska ”tänk om”-scenarier så att de kan förbereda sig innan extremvädret slår till, säger Eric Jeansson, projektledare för Göteborgs digitala tvilling.
Metoden gör det möjligt att enkelt ändra olika parametrar och skapa scenarier för stadsutveckling, till exempel kring byggnader, träd, vägar, ekonomi, utsläpp och befolkningstillväxt. Det gör att beslutsfattare kan testa, justera och jämföra olika idéer och strategier för hur städer kan utvecklas.
Ett verktyg för både analys och kommunikation
Arbetet inleddes förra året och nu i maj deltog Göteborgs Stad i en workshop där forskare och kommuner tillsammans diskuterade lokala klimatutmaningar och behov. För Göteborg handlade diskussionerna bland annat om skyfall och översvämningsrisker, värme i täta stadsmiljöer, klimatanpassning i stadsutvecklingen och behov av bättre analyser och beslutsunderlag
En viktig del av projektet är att forskningen ska utgå från kommunernas faktiska behov inom stadsplanering och klimatanpassning. Den digitala tvillingen ska inte bara användas för analyser, utan också som ett sätt att göra komplex klimatinformation mer begriplig.
Genom att visualisera framtida scenarier i stadens digitala miljö blir det lättare att förstå konsekvenserna av olika beslut och diskutera möjliga lösningar.
– Digitala tvillingar är ett kraftfullt sätt att kommunicera komplex information. Det blir betydligt lättare att ta till sig jämfört med traditionella tabeller, grafer och diagram, säger Anna Karlsson.
Målet är att ge städer bättre verktyg för att planera för ett klimat som redan håller på att förändras – och samtidigt skapa tryggare och mer motståndskraftiga stadsmiljöer för invånarna.