När Ryaskolans tvåor erövrade vattnet
Sedan två år tillbaka prioriterar grundskoleförvaltningen regelbunden simträning för elever i förskoleklass och på lågstadiet, på skolenheter där simkunnigheten generellt är låg. Många elever i socioekonomiskt utsatta områden är helt beroende av skolans simundervisning för att bli simkunniga.
Satsningen är strategiskt viktig för eleverna ska ha en chans att uppnå kunskapskriterierna i idrott och hälsa i årskurs 6, där simning ingår. Det tar tid att lära sig simma och skolorna kompenseras ekonomiskt för att möjliggöra att simträningen får ta plats utöver de vanliga lektionerna i skolan.
Wenche Pålsson, verksamhetsutvecklare på grundskoleförvaltningen, berättar:
– Nu efter två läsår med simsatsningen ser vi fantastiska resultat på flera skolenheter. När eleverna får simma varje vecka skapas en kontinuitet och en stabil vattenvana som möjliggjort för flera elever att nå kunskapskriterierna redan i årskurs 2. Vi ser stora fördelar med att jobba i de tidiga åldrarna med simträningen, eftersom det annars kan bli svårare att motivera de äldre eleverna att delta i simundervisning.
Simundervisningen är en av flera pusselbitar för att på sikt nå en högre gymnasiebehörighet i Göteborg.
— Utöver att simfärdigheter kan vara direkt livräddande så finns också den viktiga anledningen att klara betyget i idrott och hälsa. Vi vet också att när elever är simkunniga så ökar motivationen att såväl delta som lyckas inom de övriga delarna inom idrottsundervisningen. Rörelse och motion kan också bidra till bättre studiero i andra ämnen i skolan, säger Wenche Pålsson.
Modet att släppa kanten
Kauthik, 9 år, minns precis hur det kändes i början.
— Jag kommer ihåg att det kändes jätteläskigt, säger han.
Men rädsla är inget permanent tillstånd om man får rätt stöd. Efter att ha utmanat sig själv och hoppat i flera gånger hände något. Idag kan Kauthik inte bara hoppa i utan rädsla – han kan simma hela vägen ner till botten och nudda den med foten.
Klasskompisen Aisha hade lite försprång eftersom hon badat med sin pappa och sina syskon tidigare. Hon minns känslan av att hoppa i det djupa och känna pappas trygga händer fånga upp henne. Det gav henne mod att ta nästa steg i skolan. Det modigaste hon gjort hittills?
— En kullerbytta i vattnet! Det var lite läskigt men roligt, skrattar hon.
Aisha dyker genom en rockring
Känslan av att sväva – och att vara en stjärna
När grunderna sitter och barnen plötsligt upptäcker att vattnet faktiskt bär dem, övergår den initiala osäkerheten i ren poesi. På frågan om hur det känns i kroppen när man märker att man kan flyta helt själv, lyser barnens ögon upp.
— Det känns som att man svävar som på moln”, säger Kauthik.
— Samma här”, fyller Aisha i. ”Jag känner också att jag är så här lätt och det är jätteskönt. Det enda som inte är skönt är när vattnet kommer in i min näsa.”
I parallellklassen 2D sätter Zeynep och Paulos ord på samma tyngdlösa frihetskänsla, om än med egna färgstarka liknelser.
— Det känns som att vi är stjärnor som flyter, beskriver Zeynep med ett leende.
— För mig känns det som jag flyger, säger Paulos. Som att jag bara låter mig flyga upp, upp!
Paulos flyter tryggt i bassängen
Livsviktig kunskap i en stad omgiven av vatten
Göteborg är en stad präglad av närheten till havet, kanalerna och sjöarna. Därför är simkunnighet inte bara en rolig aktivitet – det är en livförsäkring.
— Det är viktigt att kunna simma om du går till havet utan flytväst. Om man inte kan simma så kan man drunkna, säger Kauthik allvarligt.
Paulos håller med och målar upp ett scenario:
— Om man är själv och simmar på typ havet, och så råkar man simma långt bort och ingen kan höra dig skrika hjälp... då måste du kunna simma tillbaka.
Zeynep poängterar det smarta i att börja tidigt:
— Det är bättre att man lär sig simma när man är liten. Man glömmer inte hur man simmar och man blir bättre. Och sen när man är vuxen kanske man kan simma hela vägen till botten.
Zeynep känner sig som en stjärna i vattnet
En lektion i trygghet
Bakom barnens framsteg står föreningen S02:s engagerade team. Hanna Stenfeldt är simlärare och har det övergripande ansvaret för att följa elevernas utveckling genom en tiostegad utvecklingstrappa, från absolut nybörjare till simkunnig.
Hanna Stenfeldt håller upp tavlan med bilder på olika moment
— Den förvandlingen är helt fantastisk, berättar Hanna. Man ser hur hela barnet förändras. I början är de ängsliga och håller sig gärna intill bassängkanten. De är väldigt tveksamma, men allteftersom ser vi hur de börjar ta sig ut i bassängen och ta lite mer plats. Vi ser verkligen hur de växer i sig själva.
Att undervisningen sker på skoltid, i helklass, ser Hanna som en enorm fördel. Det skapar en jämlikhet där alla barn får samma chans, oavsett hemförhållanden eller ekonomiska förutsättningar.
— Det är bra att de kommer på skoltid för då kan vi trycka på att det här är en lektion, precis som matte eller svenska. Vi är här för att lära oss, inte bara plaska. Det är också bra att barnen känner varandra sedan innan, för de stöttar verkligen varandra.
Genom att ha ett starkt team med hög personaltäthet och tillgång till två bassänger kan simlärarna möta varje barn exakt där de befinner sig. Och i stället för att skrämma barnen med havets faror, fokuserar de på det positiva.
— Vi säger ofta: ’Tänk vad coolt det är att kunna simma! Vad mycket roligt du kan göra på sommaren med familjen och kompisarna’.
Redo för nytt läsår – med färska simminnen i bagaget
När sommarlovet nu lider mot sitt slut och skolstarten närmar sig, kan eleverna på Ryaskolan blicka tillbaka på en sommar fylld av vattenglädje. Rädslan vid bassängkanten från tidigare är sedan länge bortblåst, ersatt av nytt självförtroende och stolthet efter simsatsningen. Tack vare simsatsningen har Ryaskolans elever kunnat möta sommaren med trygghet – och de kliver nu in i det nya läsåret som riktiga stjärnor, både i och utanför bassängen.