Nu har eleverna välkomnats till den nybyggda Gunnestorpsskolan i Tuve
Vi är på väg in i den nyligen färdigställda Gunnestorpsskolan i Tuve på Hisingen. I juni började grundskoleförvaltningen flytta in och vid höstterminsstarten slog den nya skolan upp portarna för elever i årskurs F-3.
– Det är en treparallellig skola som är byggd för elever upp till årskurs 6, men till en början kommer verksamheten bestå av förskoleklass upp till årskurs 3, säger Beatrice Magnusson, projektingenjör på Byggdialog.
Det är Beatrice, projektledare Mohammed Hama Raza och Ingemar Olsson, byggledare på Ramboll, som visar oss runt.
Ljusa specialsalar med många ändamål
Vi kliver in genom det som är besöksentrén. Här, genom de stora glasdörrarna, kommer vårdnadshavare och andra externa besökare till skolan anlända. Eleverna har egna eleventréer upp till sina hemvister.
– Skolan har fyra hemvister på plan två och tre hemvister på plan tre, berättar Beatrice.
Skolan är skofri, så vi tar på oss blå skoskydd och börjar besöket på plan ett. Här huserar alla specialsalar och matsalen.
Beatrice, Mohammed och Ingemar leder oss in i det som kallas för mediateket. Det är ett ombonat rum med skärm, platsbyggda bokhyllor och en gradänghörna för mysläsning.
– Sådana här gradänger för eleverna att sitta på finns lite överallt på skolan, särskilt utanför de lokaler som fritids kommer använda, berättar Beatrice.
När vi är på besök används mediateket som mötesrum för de som jobbar med projektet. Så småningom kommer de platsbyggda hyllorna fyllas med mängder av böcker. Foto: Cecilia Fors
Så här ser många av skolans inbjudande gradänger ut, här i anslutning till en av hemvisterna.
Förutom mediateket har skolan slöjdsalar, hemkunskapssal, bildsal och musiksal. Alla rummen har samma ljusa träpanel, men i olika utförande beroende på undervisningens behov. I träslöjdssalen är väggpanelerna till exempel anpassade för att fungera för ventilationskraven i just den här typen av sal.
Både maskiner och arbetsbänkar i träslöjdssalen är återbrukade från den gamla skolan.
Ett av projektets ledord har varit flexibilitet. Det har varit viktigt för verksamheten att kunna anpassa lokalerna utifrån olika behov. I hemkunskapssalen går det till exempel att stänga till delarna där köken är, för att även fritids ska kunna använda lokalen. Runtom i hela skolan finns små samtalsrum som är lätta att smita in i vid behov.
Drömmarnas land leder in i bamba
Vi kommer fram till matsalen, eller bamba som vi säger på göteborgska. Här slås man direkt av de rundade väggarna som lyser i alla möjliga färger. Väggmålningarna är en del av konstverket Drömmarnas land, skapat av Anneli Pihlgren.
– Det är vackra motiv i härliga färger som har printats direkt i glaset. Jag tycker verkligen att konsten fångar temat för skolan, säger Beatrice.
Förutom väggmålningarna och stänkskyddet vid handtvättsplatsen finns även mindre delar av konstverket utanför sex dörrar i korridoren vid idrottshallen.
Beatrice och Mohammed framför den färgglada ingången till bamba. Väggmålningen och stänkskyddet är en del av konstverket Drömmarnas land som är inspirerat av skolans naturtema.
Solcellskonst som sticker ut
Vi kommer fram till en av de stora, ljusa eleventréerna. Här finns en liten toalett och två sidorum med långa rader skohyllor. Beatrice berättar att det finns ett grönt och ett rött trapphus.
Genom dörren ut mot skolgården har vi bra överblick mot en låg byggnad med vackert sedumtak. Bakom den syns den rostfärgade fasaden till idrottshallen.
– Där ser ni ett till av skolans konstverk, en sol som är konstruerad av solceller, säger Mohammed och pekar mot idrottshallen.
Konstverket heter Energibryggan. Det är skapat av Anton Wiraeus och består mycket riktigt av solceller som bidrar till skolans elförsörjning. Även större delen av skolans tak samt idrottshallens tak är täckt av solceller. En viktig detalj i miljöfokuset som präglat hela projektet.
På fasaden till den fullstora idrottshallen finns ett konstverk utfört i solceller. Foto: Carl Edholm
Skogen blir en del av skolgården
Skolgården, ja. När vi besöker skolan i juni håller den på att färdigställas med gräs och växter. Runt omkring i området finns redan mycket grönska, med stora träd som syns från alla skolans rum.
Den stora skolgården består av runda former och mycket grönska.
– Känslan tycker jag blir att skogen växer in på skolgården, säger Beatrice.
Tanken med skolgården har varit att skapa en jämlik utemiljö för eleverna. Den består av böljande former som ska passa för olika typer av aktiviteter.
– Målet har varit att det ska bli mycket lek på skolgården och att utemiljön ska bli en del av pedagogiken, säger Beatrice.
Hemvister med olika naturfokuserade teman
Vi lämnar utemiljön och tar oss upp till våning två för att titta närmare på en av skolans hemvister.
– Temat på Gunnestorpsskolan är natur. Hemvisterna har därför färgsättning baserat på hav, jord, skog och äng. De olika färgvalen är också tänkta att underlätta orienteringen för eleverna, säger Beatrice.
I varje hemvist finns kapprum, klassrum och grupprum. Elevernas fack och krokar går att flytta i höjdled för att passa olika årskurser.
Kapprummet i en av hemvisterna, med höj- och sänkbara fack och krokar för flexibilitet. Foto: Cecilia Fors
Varje klassrum har tillhörande grupprum.
Fullstor idrottshall med många användningsområden
Nere på plan ett igen fortsätter vi i riktning mot idrottshallen. I korridoren utanför omklädningsrummen finns en inbjudande klättervägg. Mohammed passar på att visa hur den ska användas.
Utanför omklädningsrummen finns en inbjudande klättervägg som projektledare Mohammed gärna visar upp.
När Mohammed klättrat ner igen fortsätter vi in i den fullstora idrottshallen. Precis som resten av skolan är den flexibel. Några av ribbstolarna går att sänka så att de blir en scen, medan andra går att fälla ut för att få en stor väggspegel att använda vid till exempel danslektioner. Dessutom går det att dela idrottshallen i två delar med hjälp av en vikvägg.
Ribbstolarna kan användas för klättring, som scen och som spegel.
Idrottshallen förvaltas av stadsfastighetsförvaltningen, men administreras av idrotts- och föreningsförvaltningen.
– Det går att gå genom plan ett direkt in i idrottshallen, men idrottshallen har också en separat entré som går att använda på kvällstid, berättar Beatrice.
Tanken är att den ska fungera som en samlingspunkt för hela området och göras tillgänglig för olika typer av aktiviteter för lokalsamhället även utanför skoltid.
– På det viset blir det en stimulerande miljö för hela området och alla som bor runt omkring, säger Beatrice.
Ett gott samarbete med verksamhetens behov i fokus
Vi hinner spana in aulan, personalutrymmena och elevhälsans ljudisolerade rum innan vi är tillbaka där vi började, vid besöksingången och mediateket. Här springer vi in i Byggdialogs projektchef Anders Koppfeldt. Vi passar på att fråga honom vad han tycker har varit framgångsfaktorn i just det här projektet.
– Det viktigaste tror jag har varit att vi varit lyhörda för varandras behov och att fokus hela tiden har varit att göra det som är bäst för projektet. Vi har utgått från vad vi vill uppnå för att kunna styra rätt. Det har gjort projektet mer lyhört för verksamheten, säger Anders.
– Tillsammans har vi hjälpts åt så att det ska bli en bra skola för lärare och elever. Det är dem vi bygger till och först när eleverna kommer och fyller skolan med liv kommer det verkligen kännas som en skola, avslutar Mohammed.