Gränserna för återbruk testas i Olofstorp
Renoveringen av förskolan i Olofstorp är ett pilotprojekt inom återbruk, framför allt när det gäller att återanvända installationer som till exempel ventilationssystem och värmerör.
Vad är egentligen återbruk?
En av utmaningarna har varit att enas om vad återbruk faktiskt innebär. Panelen på fasaden är ett exempel. Genom att måla om den så fortsätter den sitt liv på byggnaden.
– Är det återbruk eller inte? Vi börjar allt mer tänka att det är det. Det handlar mycket om tankesättet. En renovering är ju i grunden ett återbruk av en hel byggnad, säger Albin Karlsson, platschef på RA Bygg.
Det finns många faktorer som spelar in kring när det är värt att återvinna och när det blir för dyrt eller krångligt. På Lerumsvägen får värmerören uppe vid taket sitta kvar och fortsätta användas. Även om de redan använts i många år så är de såpass lättåtkomliga ifall de behöver lagas så kan en reparatör komma och göra det även fast förskoleverksamheten är igång.
– Därför lägger vi till exempel nytt golv, även om det gamla kanske funkat i några år till. När det behöver bytas så måste verksamheten flytta ut under tiden, och det vill vi undvika om det går, säger Albin Karlsson.
Svårt att förutse vad som kan återbrukas
I projektet har man redan i förarbetet inventerat allt från ventilation och rör till wc-stolar och torkskåp. Men det betyder inte att allt detta går att återbruka på det sättet som man tänkt.
Något som inte heller gått som man tänkt riktigt är radiatorerna under fönstren. Tanken var att låta dem sitta kvar och bara måla om bakom dem. Men där fick man tänka om för det visade sig att vävtapeten bakom radiatorerna släppt av värmen.
– I en annan byggnad där man använt ett annat tapetlim hade det kanske fungerat. Men det här visar att det inte går att räkna ut exakt i förväg vad som går att återbruka och inte. Det kommer alltid överraskningar i ett renoveringsprojekt, säger Lisa Kollberg, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.
Förvaring och logistik är oftast en utmaning när man jobbar med återbruk. Just i det här fallet är förskolegården tillräckligt stor för att man skulle kunna sätta upp containrar på den.
Toaletter, handfat och torkpappershållare är några av de saker som sparas för att sedan sättas tillbaka igen. Allting testas noga innan man sätter tillbaka dem, och om till exempel en toalett visar sig inte fungera som den ska så byts just den ut till en ny.
Nya standarder inte alltid bäst
Att byta till moderna, snålspolande toaletter kan låta som en självklar klimatåtgärd – men är inte alltid det. De gamla rören i byggnaden kräver mer vatten för att undvika stopp.
– Annars får spolbilen komma oftare, och då är vinsten borta, säger Albin Karlsson.
Liknande resonemang gäller torkskåpen. De gamla från 70-talet fungerar fortfarande, och att byta ut dem skulle bland annat kräva omdragning av avloppet. Moderna torkskåp är energisnåla, men tar också betydligt längre tid på sig att torka kläderna – en utmaning i en verksamhet där barnens kläder behöver vara torra snabbt. Dessutom bidrar värmen från de äldre skåpen till lokalens uppvärmning.
– Så det handlar hela tiden om att väga fördelar mot nackdelar. Att avgöra vad som är ”good enough” är svårt. I det här projektet går vi extra långt för att skaffa kunskap om hur vi kan återbruka. Det betyder inte att vi nödvändigtvis koldioxidminimerar just den här gången, säger Albin Karlsson.
Klart våren 2026
Renoveringen pågår fram till april 2026. Projektet är en del i ett EU-finansierat projekt som heter Living Lab klimatneutralt byggande, och som är en del av Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande. Plattformen ska bidra till en snabbare omställning och en uppskalning av klimatneutralt byggande i Göteborgsregionen.
Läs mer om renoveringen av förskolan Lerumsvägen 31
Den lite rostiga ventilationshuven på taket som sattes in under tidigt 2000-tal kommer att kunna fortsätta användas efter en uppfräschning och med ny färg.