Till sidans huvudinnehåll
Publicerad 21 juli 2026

Att våga ta i hand kan vara en stor framgång på läger

Glad tjej med hav i bakgrunden
På Rönntångens läger ser aktivitetsledaren Vendela Folkemark och andra ledare till att ungdomarna får hitta på roliga saker.
En kille vill först inte ta i hand. Men snart lyckas lägerledarna få alla att delta i leken. Att våga möta andras blick, att öva på att prata med någon, kanske få en kompis. Det är det härliga med att gå på läger – och särskilt viktigt för personer med särskilda behov.

Solen skiner på Runntångens lägergård. Havet glittrar stilla blankt och väntar på sina badgäster. Aktivitetsledarna har satt upp en fin bar vid grillplatsen, där ungdomarna får turas om att stå och servera andra. En så solig och varm dag går det åt mycket vätska.

- Allt är roligt här, utropar en av ungdomarna och berättar att det framför allt handlar om att bada i havet och i badtunnan.

Han känner sig hemma efter att ha gått på läger i nio år och lärt känna flera här. De flesta går på läger en helg i månaden och en vecka på sommaren. Det är oftast runt 18 ungdomar på plats samtidigt. De har oftast olika diagnoser som autism, ADHD, NPF-diagnoser eller intellektuell funktionsnedsättning. Många bor vanligtvis hemma hos sina föräldrar eller i fosterfamilj och lägret kan även fungera som en slags avlastning för familjen. Men främst handlar det om att de ska få göra något roligt och utvecklande utifrån sina förutsättningar.

- Ungdomarna matchas ihop utifrån funktionsnivå och intressen och de mål som de strävar efter. Många säger ofta att de behöver en kompis. För att få en kompis behöver man öva sig på att vara en bra kompis, säger Ola Magnusson, enhetschef på Runntångens lägergård.

Därför får de öva sig i samtal med andra på många olika sätt.

- Vi har till exempel haft något som vi lite slarvigt kallar vänspeeddating där man får träna på att ställa frågor till andra. Frågorna är förberedda av aktivitetsledarna och sedan får de öva sig på att ställa följdfrågor, säger han.

Ola Magnusson, enhetschef på Runntångens lägergård.

Ungdomarna har även ett Robinsontema under sommaren där social träning ingår.

- I temat får de öva på samarbete och de får även skapa och röra på sig. De har fått göra flaggor och bygga flottar ihop i ett överlevnadstema. Tanken är att man ska känna att man klarar saker, berättar Ola Magnusson.

Utanför snickarboden ligger flottar här och var som de har lyckats få att flyta med hjälp av plastflaskor och träbitar. Där finns också snören och klädnypor för krabbfisket som är populärt. Åka båt eller paddla sup är det också många som gillar.

Ledarna Vendela Folkemark och Julia Hellmark Killick drar igång leken.

Det är hög personaltäthet för ledarna ska kunna ordna så många olika aktiviteter och samtidigt finnas där för dem som behöver lite extra tid eller stöd.

- Det gör att det är lätt att jobba här. Det är intensivt. Vi jobbar 12-timmarspass varannan helg, men det är ett underbart jobb. Det är en sådan lyx att få vara med ungdomarna och se dem växa. Det är jättestort att se någon som inte har tal – ändå säga några ord, säger Vendela Folkemark, aktivitetsledare på lägret.

 Lägerledaren Julia Hellmark Killick hjälper till att våga ta i hand.

Vendela Folkemark drar ihop ungdomarna genom att se till att en ungdom sätter på musik när de promenerar ner till grillhyddan vid stranden. Då hör ungdomarna som bor i de olika husen att nu är det nåt kul på gång.

- Ställ er i en ring och sträck fram händerna som en zombie och blunda. Gå mot mitten och hitta två händer att ta tag i, förklarar hon.

En kille vill inte ta i hand, men efter lite tålmodigt lirkande lyckas lägerledarna få alla att vara med. De knyter ihop sina kroppar och lyckas till slut ta sig ur den mänskliga knuten.

- Bra jobbat, ropar Vendela och klappar i händerna.

Några ungdomar får sedan hjälpas åt att lägga ett pussel med 24 bitar på tid. När det gått åtta minuter har de klarat uppdraget.

- Snyggt jobbat med den här utmaningen, säger hon.

Ungdomarna hjälps åt att lägga pussel på tid.

Vendela Folkemark förklarar att många tycker det är jobbigt att förlora, så de får öva även på det. Det som lättast fått ungdomarna att utveckla vänskaper är framför allt två saker.

- Flera har hittat varandra i fotbollen som vi ofta spelar. En del håller på med mörkerkurragömma eller dunkenkurragömma. Där kan de också hitta varandra och se vem som är rolig att hänga med, säger Vendela Folkemark.

${loading}