Lagar och miljömål för luften

Miljökvalitetsnormer

Luftkvaliteten i svenska tätorter regleras genom systemet med miljökvalitetsnormer (MKN), huvudsakligen genom luftkvalitetsförordningen (2010:477) och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9). Merparten av regelverket baseras på bestämmelserna i EU:s luftkvalitetsdirektiv (dir 2008/50/EG) och direktiv om metaller och polycykliska aromatiska kolväten (dir 2004/107/EG).

Miljökvalitetsnormer anger föroreningsnivåer som inte får överskridas. I Sverige finns miljökvalitetsnormer för tolv olika föroreningar: kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel, ozon, partiklar (PM10) och partiklar (PM2,5).

För respektive förorening finns även en nedre och en övre utvärderingströskeln (NUT och ÖUT), vilka fungerar som varningssignaler för att luftkvaliteten börjar närma sig normnivåerna.

På Naturvårdsverkets webbplats finns detaljerad information om alla gränsvärden.

Miljökvalitetsnormerna gäller utomhus och ska uppfyllas där människor normalt vistas. Vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik omfattas inte av regelverket, och arbetsplatser där allmänheten inte har tillträde undantas från kraven.

Överenskommelse kring reviderat luftkvalitetsdirektiv

I oktober 2022 publicerade Europeiska kommissionen sitt förslag till ett reviderat luftkvalitetsdirektiv. I februari 2024 nådde EU-parlementet och ministerrådet en preliminär överenskommelse kring direktivet. Överenskommelsen innebär att nya gränsvärden för luftkvalitet ska genomföras och uppfyllas senast år 2030.

När direktivet antas formellt startar en två år lång genomförandeperiod då EU:s medlemsländer ska föra in direktivets bestämmelser i sin nationella lagstiftning. Uppdaterade luftkvalitetsdirektiv kommer att sätta nya ramar för svenskt luftvårdsarbete.

Göteborgs lokala miljömål

I mars 2021 antogs Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram, i vilket ett av miljömålen är att göteborgarna har en hälsosam livsmiljö. Avseende luftkvalitet följs målet upp med en indikator om minskat vägtrafikarbete i Göteborg. Det finns också ett specifikt delmål om att Göteborgs Stad säkrar en god luftkvalitet för göteborgarna. Indikatorerna för delmålet är riktade dels mot förskolegårdar och bostäder, dels mot andel yta i sammanhängande stadsbebyggelse, och anger högsta tillåtna halter av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10).

Ansvar för luftövervakning

Naturvårdsverket ansvarar för Sveriges nationella luftövervakning. Detta innefattar att ta fram en nationell bild av luftkvalitet och luftnedfall.

Kommunerna ansvarar för kontroll av miljökvalitetsnormer i utomhusluft, undantaget marknära ozon som Naturvårdsverket ansvarar för. I teorin omfattas all yta inom kommunen, men i praktiken handlar det om tätortsmiljö. Kontrollen kan ske i samverkan med andra kommuner eller på egen hand.

Göteborgs Stad är medlem i Luftvårdsförbundet, där alla kommuner i Göteborgsregionen samverkar i sitt arbete med kontroll av luftkvalitet.

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna

Om en miljökvalitetsnorm inte följs, ska som huvudregel ett åtgärdsprogram upprättas av de berörda länsstyrelserna. I Göteborg har vi svårt att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Länsstyrelsen i Västra Götalands län fastställde därför år 2006 ett åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen. Den senaste revideringen av programmet gjordes år 2018. 

Åtgärdsplan för partiklar – remissversion och samråd

Nu presenterar Göteborgs Stad sitt förslag till åtgärdsplan för partiklar (PM10) 2025 – 2030.

Förslaget innehåller nio åtgärder som behöver genomföras av Göteborgs Stads nämnder och styrelser, av Trafikverket, Västtrafik och Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Samråd 25 mars till 31 maj 2024

Enligt miljöbalken ska de som berörs av förslaget till åtgärdsplan (myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga) beredas tillfälle att lämna synpunkter på förslaget under minst två månader. Därför finns detta förslag till åtgärdsplan tillgängligt för samråd under perioden 25 mars – 31 maj 2024.

Samrådet är en aktiv del av planens utveckling. Syftet är att förankra och bearbeta förslaget till åtgärdsplan ytterligare.

Läs remissversionen här

Här kan du ta del av remissversionen: Förslag till Göteborgs Stads åtgärdsplan för partiklar (PM10) 2025-2030

Därför behövs en åtgärdsplan

Bakgrunden till åtgärdsplanen är att miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) riskerade att överskridas vid mätstationen i Gårda år 2022. Naturvårdsverket bedömde då att Göteborgs Stad behöver upprätta ett åtgärdsprogram som ska rapporteras in till Naturvårdsverket och EU-kommissionen.

Det är miljöförvaltningen i Göteborg som lett arbetet med att ta fram förslaget. 

Vill du lämna synpunkter?

Synpunkter på förslaget skickas senast den 31 maj 2024 med e-post till miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se 

Märk med diarienummer 2023– 10297.