Varsamhet och förvanskningsförbud

Vad innebär varsamhet?

Flera forskningsresultat tyder på att människor har ett stort behov av trygghet och kontinuitet i sin omgivning. Den byggda miljön med dess historiska skikt, som berättar om händelser och belyser vårt samhälles historia, är en väsentlig del av vår livsmiljö. En grundförutsättning för en god bebyggd miljö och en hållbar byggnadsvårdsutveckling är att ändringar och underhåll utförs på ett varsamt sätt så att bebyggelsemiljöns förutsättningar att förmedla kontinuitet bibehålls.

Varsamhet, oberoende av om bygglov eller bygganmälan krävs eller inte

Plan- och bygglagen, 8 kap. 17§ anger att ändringar ska utföras varsamt. Kravet är uttryckt som en hänsynsregel som gäller vid alla ändringar, såväl invändigt som utvändigt, och oberoende av om bygglov eller bygganmälan krävs eller inte. Kravet gäller alla byggnader och syftar till att tillvarata byggnadens uttryck, egenskaper och kvaliteter, oberoende av byggnadens ålder. Det är viktigt att tänka efter före och låta byggnadens karaktär vara utgångspunkten för åtgärderna. Varsamheten ligger både i vad som görs och hur det görs. Är man osäker på vilka värden och kvaliteter som ska värnas kan man alltid ta hjälp av en sakkunnig byggnadsantikvarie.

Vad innebär förvanskningsförbudet?

För särskilt värdefulla byggnader och bebyggelse gäller även förbud mot förvanskning. Om en byggnad bedöms särskilt värdefull enligt 8 kap. 13 § Plan- och bygglagen får den inte förvanskas. Tänk på att vissa åtgärder som är bygglovbefriade enligt plan och bygglagen, kräver bygglov om din byggnad är värdefull eller ligger inom en värdefull miljö. I Göteborg gäller i huvudsak förvanskningsförbudet exempelvis för de byggnader och bebyggelsemiljöer som ingår i det kommunala bevarandeprogrammet eller har skyddsbestämmelser i en detaljplan.

Lagkravet är dock knutet till byggnadens värde vilket innebär att kravet gäller oberoende av om ett utpekande har skett i förväg eller inte. Detta innebär att bedömning av det kulturhistoriska värdet sker när frågan om exempelvis underhåll eller ändring ställs, vid till exempel en bygglovsprövning. Att byggnaden värderas högt av en lokal opinion kan väga tungt vid en bedömning av en byggnads värde.

Förvanskningsförbudet är inget förändringsförbud. Det är de värden som gör byggnaden särskilt värdefull som ska skyddas. Respekteras de identifierade värdena kan de planerade åtgärderna oftast utföras, frågan är alltså inte om, utan vad , och på vilket sätt.

Bebyggelsens ålder

Boverket har konstaterat att byggnader tillkomna före 1920-talets bebyggelseexpansion idag utgör en mycket begränsad del av dagens byggnadsbestånd, färre än vad som har byggts under 2000-talet så långt. Av dessa har många genomgått genomgripande förändringar. Sannolikheten för att en till sin karaktär någorlunda välbevarad byggnad tillkommen före 1920-talets bebyggelseexpansion uppfyller något av de ovan angivna kriterierna för en särskilt värdefull byggnad är därför mycket hög. Sådana byggnader bör därför alltid betraktas som särskilt värdefulla om man inte kan motivera varför de inte ska anses vara det.

Även ett modernt byggnadsverk som exempelvis ägnats stor uppmärksamhet, utgör en stark symbol för samhällsomvandling eller som uppvisar en mycket hög ambition i den arkitektoniska gestaltningen kan bedömas som särskilt värdefull.

Fönster

Valet av fönster, deras utformning och placering är en av grundpelarna i fasadgestaltningen. Precis som varje epok och stil kännetecknas av särskilda fasadmaterial, färgsättningar eller utsmyckningar, så har de också sin egen karaktäristiska fönsterutformning.

Rådgör med berörda parter

Det är viktigt att på ett tidigt stadium rådgöra med brukare, kommun och antikvarisk expertis. För att klarlägga värdena behövs oftast sakkunnigas hjälp. En antikvarisk sakkunnig kan exempelvis hjälpa till med att ta fram en vård och underhållsplan , ett bra underlag som kan förhindra att misstag sker vid underhållsåtgärder medan en varsamhetsplan utgör ett gott stöd vid fråga om ändring, kulturvärden i bygglovsprocessen.

Tillgodose nya funktionskrav med utnyttjande av byggnadens egna möjligheter genom att:

• begränsa ingreppen, bevara och reparera det som fungerar.
• söka lösningar som stämmer överens med byggnadens gestaltning och tekniska utförande både i helhet och i detaljer.
• välja lösningar och kvalitativa material som underlättar ett långsiktigt underhåll och som i framtiden medger utbyte eller förnyelse utan stora ingrepp.