Om svår till mycket svår intellektuell funktionsnedsättning

Hur intellektuell funktionsnedsättning har definierats har skiljts sig åt genom historien och i olika kulturer. Gemensamt är att det innefattar en nedsättning av intelligensen, och svårigheter att klara vardagen självständigt. Det skiljer sig åt i vilken utsträckning intellektuell funktionsnedsättning betraktas som en personegenskap eller som en konsekvens av att den omgivande miljön inte är anpassad efter personens förutsättningar (se Granlund & Göransson, 2019).

I ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) är funktionstillstånd/fungerande ett paraplybegrepp för kropp, aktivitet och delaktighet. Funktionshinder är ett paraplybegrepp för nedsättningar i kroppsfunktion samt inskränkningar när det gäller aktivitet och delaktighet. Enligt ICF uppstår funktionshinder då miljön inte är anpassad till personens förutsättningar. Det handlar därför om att anpassa miljön till individen så att den blir begriplig och hanterbar (se Granlund & Göransson, 2019).

I Sverige har Gunnar Kyléns teorier om begåvningsutveckling och intellektuella funktionsnedsättningar varit inflytelserika under flera decennier. Kylén beskriver att begåvning påverkar individens verklighetsuppfattning och han delar upp den i tre begåvningsfunktioner: Den första funktionen är att samordna sina sinnesintryck. Den påverkar individens rums- och tidsuppfattning och upplevelse av kvalitet och kvantitet samt förståelse för orsak-verkan. Den andra funktionen är att utföra tankeoperationer. Den tredje funktionen är förståelsen och användandet av symboler (se Kylén, 1981).  I Kyléns modell delas begåvningen in i olika nivåer från A till C respektive normalbegåvning beroende på graden av abstraktionsnivå i tänkandet. Personer med svår till mycket svår intellektuell funktionsnedsättning ligger i detta uppdelningssystem sannolikt på den första nivån, A-nivån, vilket betyder en mental ålder på 0-2 år.

Kommunikation och verklighetsuppfattning

Kommunikation uppstår i ett samspel och sker både omedvetet och medvetet. Redan det nyfödda barnet kommunicerar genom att sända ut signaler som föräldrarna och omgivningen svarar på (se Thunberg med flera., 2011). Alla människor har en kommunikationsförmåga, men kommunikationssätten varierar.

Personer med en svår till mycket svår intellektuell funktionsnedsättning kommunicerar genom kroppskommunikation så som ljud, gester, mimik och handlingar. Deras verklighetsuppfattning är konkret och personerna upplever, känner igen och agerar i nuet (se Wilder och Granlund, 2019).

Det är viktigt att omgivningen är lyhörd och uppmärksam på individens kommunikativa signaler. Hos personer med svår till mycket svår intellektuell funktionsnedsättning kan de vara nästan omärkliga. Det är också viktigt att vänta och lämna utrymme för personens svar, då de kan vara fördröjda och subtila. Kommunikativa signaler kan dessutom se olika ut vid olika tillfällen och i olika situationer.

Litteraturtips

Eldorado (2021). Ett gott samspel: En guide om samspelsstrategier. Kan läsas och laddas ner via följande länk: Ett gott samspel

Granlund, M. & Göransson, K. (2019). Intellektuell funktionsnedsättning i L. Söderman och M. Nordlund (red.), Omsorgsboken, (s.12-19). Malmö: Liber AB.

Kylén, G. (1981). Begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm: Stiftelsen Ala och Handikappinstitutet.

Nationellt kompetenscenter Anhöriga (2021). Vi är med paketet. Kan laddas ner från: https://anhoriga.se/metoder-och-verktyg/anhoriga-till-personer-med-flerfunktionsnedsattning/viarmedpaketet/

Thunberg, G., Carlstrand, A., Claesson, B. & Rensfeldt Flink, A. (2011). KomIgång – en föräldrakurs om kommunikation och kommunikationsstöd. Vänersborg: Västra Götalandsregionen.

Wilder, J. & Granlund M. (2019). Flerfunktionsnedsättning i L. Söderman och M. Nordlund (red.), Omsorgsboken, (s.20-27). Malmö: Liber AB.