Frågor och svar om träd

Hur många nya träd planterar stadsmiljöförvaltningen varje år?

Utöver den återplantering som stadsmiljöförvaltningen gör i befintliga parker och trädalléer, planterar vi även många nya träd, bland annat i nya parker och längs gator i nybyggda bostadsområden. Stadsmiljöförvaltningen planterar drygt 1200 träd per år.

Vad kan det finnas för anledningar att ta ner träd?

Stormar fäller varje år ett antal träd eller skadar dem så att de måste tas ner. Svampsjukdomar angriper träd, vilket bidrar till rötangrepp och gör trädet till en risk. Träd dör även av andra anledningar i våra gatumiljöer, till exempel på grund av skador på rötter eller att marken har blivit så kompakt att inget syre når rötterna.

Göteborg är just nu en expansiv stad, där det pågår många byggnationer. Vid olika projekt görs en bedömning om träden som finns inom området kan klara ombyggnaden eller om det är nödvändigt att plantera nya träd med bättre växtmöjligheter för framtiden.

Vad är ett riskträd?

Riskträd är träd som angripits av någon vednedbrytande svamp.  En vanlig orsak till att träd angrips av svamp är att det är skadat på något sätt, vilket kan bero på att man har grävt för nära trädet och skadat rotsystemet.  Det är också risk för svampangrepp om trädet blivit skadat, till exempel på grund av att det blivit påkört eller på grund av allt för kraftig, felaktig beskärning. Svampskador leder till röta i träden. Om rötan sitter i rotsystemet finns det risk att trädet kan falla. Om rötan sitter i stammen eller grenarna finns det risk att grenarna ramlar ner. 

Träd som skadats på grund av kraftig vind eller storm kan också vara riskträd om trädet förlorar sin stabilitet eller om grenar bryts av och riskerar att lossna.

Träd som har strukturella fel såsom dåliga grenvinklar med invuxen bark eller andra obalanser i kronan kan också vara riskträd.

Ett riskträd sätts under bevakning och när det bedöms kunna skada person eller egendom tas trädet ner.

Finns det fler än stadsmiljöförvaltningen som tar ner träd?

Ja, det finns det. Trafikverket tar ibland ner träd i samband med trafikombyggnader samt nya väg- och järnvägsbyggen. I samband med att man bygger nya bostäder, behöver olika byggföretag ibland ta ner träd. Stadens alla fastighetsägare tar också ner träd på sina fastigheter av olika anledningar.

Hur har stadsmiljöförvaltningen resonerat vid valet av träd?

Varje gata är unik med olika gestaltning, historia, bredd på gatan, avstånd för träden från fasader och hur den är utformad med bland annat gatuparkeringar, cykelbanor, luftledningar för spårvagnar, belysningsmaster och gatumöblemang. Det ställer krav på att stadsmiljöförvaltningen beaktar flera olika parametrar när de ska välja träd, för att trädets möjligheter att växa på den aktuella platsen blir så bra som möjligt. Några av dessa parametrar är trädets höjd och bredd, dess grenvinklar, typ av blad, höstfärg, blomning, friskhet, beskärningstålighet, salttålighet och vindtålighet.

I takt med att vanligt förekommande träd i stadsmiljö, som alm och ask, har börjat utveckla olika sjukdomar som helt slår ut eller skadar många träd har förvaltningen även arbetat med att introducera nya trädsorter vid trädplanteringar. Detta ger ett mer varierat urval av träd i staden och minskar även den framtida sårbarheten vid helt nya trädsjukdomar. Detta skapar dessutom en ökad karaktär i staden med fler gator som får unika trädval. Naturligtvis fortsätter förvaltningen även att använda traditionella gatuträd, som lind, vid återplanteringar men inte i lika stor omfattning som tidigare.

Hur informerar stadsmiljöförvaltningen om kommande trädprojekt?

Det pågår just nu många projekt med att plantera fler och nya träd runtom i staden. Stadsmiljöförvaltningen skickar ut pressmeddelanden till media inför kommande trädprojekt. Förvaltningen publicerar även nyheten på Göteborgs Stads webbplats. Förvaltningen kan även sätta ut informationsskyltar på den plats där projektet ska genomföras.

Så arbetar staden med trädfrågan