Behöver du stöd och råd gällande våldsbejakande extremism och radikalisering?

Vill du ha stöd eller är du orolig för någon?

Göteborgs Stads resursteam vid radikalisering och våldsbejakande extremism erbjuder information, råd och stöd till personer och anhöriga. Vid behov kan du få hjälp med att komma i kontakt med socialtjänsten i ditt stadsområde.

Resursteam vid radikalisering och våldsbejakande extremism
Telefon: 031-367 90 97

Du kan också vända dig direkt till socialtjänsten i ditt stadsområde
Hitta socialkontor
Telefon: 031-365 00 00

Stöd och information till professionella

Du som är yrkesverksam inom förskola, skola och socialtjänst kan också vända dig till resursteam radikalisering och våldsbejakande extremism för att få information eller konsultativt och koordinerande stöd.

Resursteam vid radikalisering och våldsbejakande extremism.
Telefon: 031-367 90 97

Att lämna en våldsbejakande miljö

För de allra flesta som tagit klivet in i en våldsbejakande miljö kommer oftast förr eller senare en period av tvivel över ens tro på det rörelsen står för eller bara en önskan om att få byta sammanhang. Då kan funderingar på att lämna rörelsen komma.

Orsakerna till att en person vill lämna en våldsbejakande miljö kan vara lika komplexa som anledningarna till att man en gång drogs in.

Ofta är det många saker tillsammans som gör att personen till slut lämnar miljön. Det kan vara möjligheten till ett nytt arbete, nytt umgänge eller en ny partner. Du som vill lämna en våldsbejakande miljö kan kontakta resursteamet.

Anhörig

Att ha en familjemedlem, en vän, eller närstående som är involverad i extremistiska sammanhang kan ge anledning till att man känner oro, skuld, skam och sorg.

Det finns stöd i forskningen för att insatser som involverar anhöriga och närstående kan ha stor betydelse för det preventiva arbetet mot våldsbejakande extremism. Det är ofta de närstående som har allra bäst möjlighet att uppmärksamma att något inte står rätt till och som har möjlighet att påkalla uppmärksamhet och söka stöd.

Anhöriga och närstående kan ha ett stort inflytande över huruvida individer avstår från att ansluta sig till eller väljer att lämna extremistiska rörelser.

Så jobbar socialtjänsten med våldsbejakande extremism

Socialtjänsten har ansvar för att personer får stöd och hjälp som dom behöver. Det gäller också personer som riskerar att dras in i eller är involverade i våldsbejakande extremistiska miljöer. Det är inte personens åsikter som ska kunna leda till insatser från socialtjänsten. Det är behovet av skydd och stöd till följd av att personen är eller har varit involverad i våldsbejakande extremism. Socialtjänstens insatser beror på behov och ålder.

Barn och unga

Om ett barn eller en ungdom riskerar dras in i våldsbejakande extremism arbetar socialtjänsten med samma frågor som vid andra utredningar:

• Har barnet eller ungdomen behov av skydd eller stöd?
• Hur kan det behovet tillgodoses?

Finns det tecken hos barn eller ungdomar?

Det finns ingen särskild "profil" som pekar ut barn eller ungdomar som dras till våldsbejakande extremism, men föräldrar eller andra kan vara uppmärksamma om barnet eller ungdomen:

• Ändrar intressen, utseende och använder symboler för våldsbejakande idéer och organisationer.
• Inte accepterar andras åsikter och använder uttryck med "vi och dom" eller hatretorik.
• Har en fascination för och fixering vid våld och vapen.
• Samlar oförrätter och har ett ökat intresse för konspirationsresonemang.
• Pratar om våld och hot som enda lösning på problemet.

Vuxna

Socialtjänstens insatser till vuxna bygger på frivillighet. Målet är att hindra vuxna från destruktiva aktiviteter. Socialtjänsten ska ge stöd till personen för att kunna leva ett självständigt liv. I arbetet tittar socialtjänsten på hela den sociala miljön. Det handlar om familj, relationer, arbete, bostad och möjlighet att integreras i samhället. Det är viktigt att titta på flera områden. Polisen utreder om en person har begått ett brott eller inte.