Hav i balans samt levande skärgård – Indikatorer

Indikatorer är återkommande mätningar som visar en positiv eller negativ trend kopplad till ett mål. Följande indikatorer är kopplade till det lokala miljömålet Hav i balans.

Kustvattenförekomsternas status enligt vattendirektivet

Målet för sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten i Sverige är att de skulle ha uppnått God vattenkvalitet till år 2015, men många vattenförekomster har fått förlängd tidsfrist till 2021 eller 2027. Motivering till förlängningen för kustvattenförekomsterna i Göteborg är i de flesta fall att en övervägande del av den totala tillförseln av näring kommer från utsjön. Sveriges vattenförvaltning har sin grund i ramdirektivet för vatten och förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Vattenvårdsarbetet sker inom avrinningsområden och fem vattenmyndigheter ansvarar för att vattendirektivet genomförs. Regionala och lokala aktörer möts i vattenråd för att diskutera lösningar på vattenfrågor, och Göteborgs kustvatten ingår i Göta älvs vattenråd.

Kustvattenförekomsternas ekologiska status klassades senast 2013. I samtliga kustvattenförekomster är den ekologiska statusen Måttlig och den kemiska statusen är inte tillräckligt bra för att uppnå God status. Kustvattenförekomsterna är påverkade av betydande näringstillförsel från Göta älv, punktkällor eller diffust läckage vilket leder till övergödning. Denna bedömning stöds av flyginventeringar av fintrådiga alger och i vissa fall även av data från bottenfaunaprovtagningar. Alla områden bedöms också vara påverkade av miljögifter och främmande arter. Vattenmyndigheten har bedömt att miljökvalitetsnormen God ekologisk status kan uppnås först 2021 eller 2027 i kustvattenförekomsterna.

Bedömningen av den kemiska statusen inkluderar numera kvicksilver, vilket den inte gjorde före 2009. Halten kvicksilver i fisk överstiger EU:s gränsvärden och den största källan är troligtvis historiska utsläpp av kvicksilver. Dessa utsläpp har via atmosfärisk deposition lagrats in i mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fisk. Det finns nu också ett europeiskt gränsvärde för polybromerade difenyletrar (PBDE) i fisk, där gränsvärdet förefaller överskridas i alla ytvatten, enligt en nationell bedömning. PBDE används främst som flamskyddsmedel i till exempel möbler och byggnadsmaterial. PBDE sprids till miljön via läckage från varor och avfallsupplag, och via atmosfäriskt nedfall.

Rivö fjord är påverkad av hamnverksamhet och har därför sänkt krav på status som rör hamnverksamhetens fysiska påverkan, som kajer och muddrade farleder. Danafjord är en av våra vattenförekomster som är ett relativt väl undersökt område eftersom det ingår i Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram. Data från provtagning växtplankton visar här på Hög status. Statusen på bottenfaunan visar däremot på Måttlig status och då blir den sammantagna bedömningen Måttlig status eftersom det är det sämsta värdet som styr bedömningen. För mer detaljer kring våra enskilda vattenförekomster gå in på http://viss.lansstyrelsen.se/.

Några år efter att staden antog sitt lokala miljömål Hav i balans samt levande kust och skärgård har Sverige implementerat EU:s havsmiljödirektiv i havsmiljöförordningen. Havsmiljödirektivet syftar till att det ska vara God havsmiljö i alla EU:s kustvatten till 2020. De miljökvalitetsnormer som tagits fram i Sverige omfattar bland annat marint avfall och främmande arter. När arbetet med havsmiljödirektivet utvecklas och övervakningsdata blir tillgängligt kan det bli möjligt att ta in nya indikatorer från det arbetet till stöd för våra bedömningar.

Procent av marin area som har långsiktigt skydd

Delmålet, att minst 15 procent av Göteborg kommuns marina area ska ha ett långsiktigt skydd 2015, uppnåddes inte under målåret. Arbete pågår och målet kommer med stor sannolikhet att uppnås inom några år. Delmålet ska revideras.

13 procent av kommunens marina area är nu skyddad, vilket är en svag ökning sedan föregående år. Ökningen beror på att ett nytt statligt reservat omfattande totalt 651 hektar är inrättat kring ön Galterö med omgivande hav. Området omfattar flera olika marina miljöer, som till exempel grunda vikar med mjukbottnar, ålgräsängar, klippbottnar med tångbälten och på större djup finns fina miljöer med hummer.

Göteborgs Stads arbete med ett reservat vid Amundön och Billdals skärgård pågår och enligt tidsplanen ska naturreservatet beslutas 2017. Länsstyrelsen fortsätter arbetet med reservatsbildning i Vinga-Fotöskärgården, där ett nytt reservatsbeslut som omfattar föreskrifter för marina värden beräknas tas under 2018.

Antal registrerade oljeutsläpp och beräknad mängd utsläppt olja

Långlivade miljögifter som används i samhället når till slut havet. Gifter i miljön har ett eget lokalt miljömål, Giftfri miljö, som du kan läsa om på sidorna om Giftfri miljö. I det här miljömålet behandlas sjöfartens påverkan på vattenmiljön via utsläpp till vatten.

Olyckor med oljetankfartyg kan få stora konsekvenser för havsmiljön, men även små utsläpp skadar. Olja på havsytan kan ge allvarliga effekter på fåglar, medan olja som sjunker till botten kan bli kvar där en längre tid och ge negativa effekter på bottenlivet. Det beror på flera faktorer om oljan når stränderna efter ett utsläpp till havs, till exempel oljans sammansättning, strömmar, vind, och temperatur. Hur allvarliga effekterna blir beror dessutom på vilken typ av strand det är som drabbas.

Under 2016 registrerade kustbevakningen 17 oljeutsläpp från fartyg i kustvattnen inom Göteborgs kommun. Mängden utsläppt olja beräknades ligga mellan 253 och 915 liter. Det är en minskning från 2015, vilket är i linje med övriga landet där utsläppen i genomsnitt minskat med cirka 20 procent. De flesta utsläppen är små och ligger i storleksordningen 3–10 liter. Det har skett två lite större utsläpp under året, vid båda tillfällena rörde det sig om tunn olja (dieselolja) och vid dessa tillfällen låg volymerna på några hundra liter.

Figur 8.1 illustrerar de senaste årens registrerade utsläpp till havs. Det sker generellt mellan 20 och 40 utsläpp varje år, och det går inte att se någon tydlig trend när det gäller antal eller omfattning. Toppen under 2011 berodde på att det då inträffade tre ovanligt stora utsläpp.

Figur 8.1. Mängden olja utsläppt från fartyg till havet i Göteborgs kommun under perioden 2006-2016. Max- och minvärden efter beräkningar

Andelen alkylatbensin av såld bensin på sjömackar

Alkylatbensin är en bensin som innehåller en mycket mindre andel farliga kolväten än den vanliga bensinen. Det är viktigt att de som har äldre tvåtaktsmotorer använder alkylatbensin, eftersom äldre tvåtaktsmotorer släpper igenom upp till 30 procent av bränslet oförbränt.

Tidigare har två sjömackar i Göteborg sålt alkylat från pump, men de har nu övergått till att bara sälja alkylatbensin på dunk. Det har inneburit att andelen alkylatbensin av den totala mängden bensin som säljs på sjömackar i Göteborg nu är mycket nära noll.

De flesta bensinstationer med en servicebutik säljer även alkylatbensin på dunk. Denna används till stor del till gräsklippare men troligen även till bland annat båtar. Statistik om denna försäljning är inte inkluderad i vår beräkning.

TBT-halt och dess effekter på nätsnäcka i Göteborgs Hamn

Båtbottenfärger innehåller ofta giftiga ämnen som ska förhindra påväxt på skrov men som också ger störningar i havsmiljön. Ett extremt giftigt ämne som tidigare använts men som nu är förbjudet är tributyltenn (TBT). TBT påverkar inte bara de djur och växter som vill fästa på skroven utan ämnet läcker även till omgivningen och man kan hitta det överallt i havet från havsbottnar till djur. Särskilt hårt drabbas vissa snäckor, som påverkas genom att hormonbalansen rubbas så att honorna bildar hanliga könsorgan. Även om TBT nu är förbjudet som tillsats till båtbottenfärger finns ämnet och dess nedbrytningsprodukter i sedimenten. Man har kunnat mäta upp höga halter i både stora hamnar och småbåtshamnar.

Båtskroven sprider gifter även på land. Studier har visat mycket höga TBT-halter i uppsamlingsbassänger under båttvättar och på uppställningsplatser i småbåtshamnar. På uppställningsplatserna finns även andra giftiga ämnen som till exempel koppar, bly och kvicksilver. De högsta halterna finns i det översta markskiktet och det tyder på att gifterna fortfarande sprids. Därför är det viktigt att det material som lossnar när man tvättar, skrapar eller blästrar båtskrov hanteras som farligt avfall. Det är också viktigt att man bara använder tillåtna båtbottenfärger och inte tillsätter giftiga ämnen, såsom koppar.

Påverkan av TBT på nätsnäckor mäts i graden imposex, det vill säga utveckling av hanliga könskaraktärer hos honor. Detta mäts med ett index, Vas Deferens Sequence Index (VDSI). Eftersom förändringarna inte kan gå tillbaka finns de kvar även efter att påverkan upphört och därför analyserar man också halten TBT i snäckornas vävnad.

Den nationella övervakningen av (TBT), där ett antal provpunkter i anslutning till Göteborgs hamn undersöks, har pågått sedan 2003. I undersökningen analyserar man tre parametrar, det är grad av imposex, TBT-halt i vävnad och kvot mellan TBT och dess nedbrytningsprodukter i vävnad.

Det nationella datavärdskapet för miljögifter i biota går under 2017 över från IVL till SGU. Årets rapport redovisar data till och med 2014, eftersom det inte har gått att få data från den nationella övervakningen för 2015 och 2016 före årets miljömålsuppföljning. Eftersom det saknas svenska bedömningsgrunder för TBT-påverkan (VDSI) har jämförelse gjorts med ett danskt klassificeringssystem som är relaterat till EU:s vattendirektiv där 0 till <0,3 är God status, 0,3 till <2 är Måttlig status, 2 till <4 är Otillfredsställande status och 4 och däröver är Dålig status.

Figur 8.2 visar VDSI hos nätsnäckor vid provpunkter i Göteborg. Påverkansgraden vid Eriksberg (Dockpiren) är hög, den ligger trots att den minskat de senaste fem åren över gränsen till Otillfredsställande status. Vid Eriksberg uppvisar hela 90 procent av de undersökta honorna imposex. För övriga tre provpunkter är statusen Måttlig, och där uppvisar cirka 50 procent av honorna imposex. Den nedåtgående trenden verkar ha avstannat för dessa provpunkter.

Figur 8.2. Påverkan av TBT på nätsnäcka mätt som VDSI. De punktade linjerna utgör gräns för indelning i klasser där 0-<0,3 är god, 0,3-<2 är måttlig, 2-<4 är otillfredsställande och 4 och däröver är dålig status.

Figur 8.3 visar att halten av TBT i nätsnäckor i anslutning till Göteborgs hamn sedan 2009 har minskat kraftigt för provtagningspunkten vid Dockpiren, men den ligger fortfarande på en relativt hög nivå och under 2014 ökade mätvärdena. Även för övriga provpunkter har halterna gått ner sedan 2009 och i Ersdalsviken är halten nere under 1.

Figur 8.3. Halten av TBT i nätsnäcka i anslutning till Göteborgs hamn.

TBT i småbåtshamnar

TBT-halt i sediment i småbåtshamnar analyserades senast 2014. Det saknas en svensk bedömningsgrund för TBT i sediment, men enligt norska bedömningsgrunder har sediment som innehåller över 100 μg TBT/kg TS (torrsubstans) mycket dålig status, och halter mellan 20 och 100 μg TBT/kg TS har dålig status. Vid jämförelse med dessa bedömningsgrunder har de inre delarna av hamnarna vid Amundön, Björlanda, Fiskebäck och Näset mycket dålig status, medan resterande har dålig status, se figur 8.4.

TBT-halterna ser generellt ut att minska sedan mätserien påbörjades 2004. Men trenden är inte entydig. I Näsets, Amundöns och Björlanda kiles inre delar noterades en ökning i TBT-halt mellan 2011och 2014. Detta tillsammans med en kvot på >1,5 av TBT/(DBT+MBT) indikerar att en tillförsel av TBT sker. I Fiskebäcks hamn har skett en kraftig minskning i TBT-halt sedan 2011, denna minskning kan bero på att muddring utfördes här något år efter undersökningen 2011. Vi har ingen förklaring till varför det var så höga halter i Fiskebäck 2011 och varför ökningen är så kraftig på Näset.

Figur 8.4. TBT-halt i sediment i inre delen av småbåtshamnar. Diagrammet är begränsat så att maximal TBT-halt som visas är 900 µg/kg TS. Topparna för Björlanda kile 2004 (1700 µg/kg TS) och Fiskebäck 2011 (1200 µg/kg TS) syns därför inte i diagrammet.

Påverkan av TBT på nätsnäckor har analyserats, och uttrycks i VDSI (för skalan se i avsnittet om Göteborgs hamn). Graden av VDSI visar på otillfredsställande eller dålig status i hälften av de undersökta hamnarna, vilket innebär en mycket hög påverkansgrad. I övriga hamnar är statusen måttlig. Trenden är minskande i fem av sex hamnar, se figur 8.5.

Figur 8.5. Påverkan på nätsnäcka i småbåtshamnar uttryckt i indexet VDSI

Länsstyrelsen i Västra Götaland och Havs- och vattenmyndigheten utförde år 2011 mätningar av TBT och flera andra miljögifter som används i båtbottenfärger i dagvatten, slam och mark i flera av de största småbåtshamnarna i Göteborg. Slutsatserna efter undersökningarna var att vattnet i dagvattenbrunnarna var kraftigt förorenat och slammet i dagvattenbrunnarna var så förorenat att det i flera fall motsvarade farligt avfall. Marken på uppställningsplatser som inte är hårdgjorda är mycket förorenad av bland annat TBT, koppar och zink.

Andel av småbåtshamnar/varv med spolplatta och reningsanläggning som klarar Havs- och vattenmyndighetens riktvärden för gifthalter i utgående vatten

Vi har tidigare följt hur många småbåtshamnar som anlagt spolplattor med efterföljande reningsanläggningar. När nu alla större småbåtshamnar i Göteborg har sådana anläggningar har vi valt att följa en ny indikator, som visar på funktionen av dessa anläggningar. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram riktvärden för innehåll av vissa gifter i utgående vatten från reningsanläggningar. Hamnarna har egenkontroll på sina anläggningar och miljöförvaltningen följer resultaten inom tillsynen och ställer vid behov krav på åtgärder. Den nya indikatorn visar hur stor andel av anläggningarna som klara Havs- och vattenmyndighetens riktvärden för utgående vatten från reningsanläggningar. 2016 är första året vi följer indikatorn och egenkontrollen visar att det är 68 procent av anläggningarna som klarar kraven, alternativt har slutna system och släpper inte ut vatten med för höga gifthalter. Återstående 32 procent överskrider riktvärdena i någon del eller har ännu inte kontrollerat gifthalten i utgående vatten.

Antal hamnar med mottagningsanordning för toalettavfall

Sedan 2015 är det förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar inom Sveriges sjöterritorium, och på sikt ska alla hamnar där det finns ett behov av att tömma båttoaletter erbjuda lösningar för detta. För att underlätta för båtägare är det viktigt att tömningsstationerna är lätta att komma intill och att använda men också att skyltningen är tydlig. Det finns nu möjlighet att tömma toalettankar i sugtömningsanläggningar i 12 småbåtshamnar i Göteborg. Vi har ingen metod för att följa upp tillgängligheten till eller användningen av dessa anläggningar.

Andel anlöp till Göteborgs Hamn med miljörabatt baserat på Clean Shipping Index eller Environmental Ship Index

Under 2016 erhöll totalt 29 procent av anlöpen till Göteborgs hamn miljörabatt baserat på något av de två indexen Clean Shipping Index (CSI) och Environmental Ship Index (ESI). Det är en ökning med en procent sedan föregående år.

Clean Shipping Index (CSI) är ett miljöindex där företag som ska köpa transporter med fartyg kan miljöbedöma rederier. Hänsyn tas till ett antal miljöpåverkande faktorer, bland annat bottenfärger, barlastvatten, bränsle, smörjoljor, länsvatten, köldmedier och avfall. Fartyg som klassas som gröna har god miljöstandard. Environmental Ship Index (ESI) är ett internationellt index som syftar till att höja miljöprestandan hos fartyg. Göteborgs Hamn ger miljörabatt till de skepp som antingen klassas som gröna enligt CSI eller som når en nivå över 30 poäng enligt ESI.

Vi har fram till och med uppföljningen för 2014 följt andelen fartygsanlöp till Göteborgs Hamn som klassas som gröna enligt CSI. Från och med 2015 inkluderar ESI i uppföljningen. En annan förändring som skett är att definitionen av anlöp har ändrats och det går därför inte att jämföra med andelen anlöp bakåt i tiden.

Antal strandskyddsdispenser och upphävanden för privata eller företagsändamål

Strandskyddet är en förbudslagstiftning vars syfte är att bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv och att bevara områden för friluftsliv. Kommunen kan lämna dispens från strandskyddet, och upphäva strandskydd i samband med detaljplanering. Kommunen har också tillsyn över att strandskyddet följs. Bebyggelse, badplatser, hamnar och farleder är exempel på exploatering som kan vara aktuell i kustområden. I havet är det ofta de strandnära grunda miljöerna som påverkas och exploatering kan leda både till att livsmiljöer för växter och djur försvinner och till att det blir färre områden som är tillgängliga för turism och rekreation.

Under 2016 lämnades 26 strandskyddsdispenser i kustområdet i kommunen. Det är lika många som lämnats under de föregående tre åren tillsammans. Tre av de lämnade dispenserna under 2016 har senare upphävts av länsstyrelsen. Det är inte möjligt att avgöra vad ökningen av lämnade dispenser under 2016 beror på. Det har varit en relativt jämn inströmning av ansökningar 2013–2016, men vissa mer omfattande ärenden från 2015 har avgjorts först 2016.

Eftersom dispens endast lämnas om strandskyddets värden inte påverkas negativt säger denna indikator inte så mycket om möjlighet till måluppfyllelse. Istället borde vi följa hur vanligt det är att privatpersoner eller verksamheter bryter mot strandskyddet, vilka ingrepp som görs och om dessa har åtgärdats. Vi har i dagsläget inte statistik över sådana överträdelser. Det krävs ett utvecklingsarbete innan vi kan få fram sådana data.

Det är tidskrävande att leta fram information om upphävande av strandskydd och därför kan inte uppgifter om antal/omfattning av upphävande inom kommunen redovisas inom miljömålsuppföljningen i år.

Andel nöjda med möjligheten att nå havet och badplatser vid havet

Det finns 19 havsbad i Göteborg och samtliga ligger av naturliga skäl i väster. Det finns en app som heter ”Badplatsen Göteborg” för den som vill hitta badplatser. Den visar också hur man tar sig till badplatserna med kollektivtrafiken. Det går att åka med kollektivtrafiken ut på öarna i Göteborgs södra skärgård, vilket erbjuder möjligheten att uppleva skärgården även för den som inte har båt själv.

Stadsmiljöenkäten har under ett antal år skickats ut till 14 000 personer i Göteborg vartannat år. Under 2016 beslutade stadsledningskontoret att staden inte ska fortsätta att dela ut stadsmiljöenkäten utan istället arbeta vidare med en medborgarenkät som ska delas ut första gången 2017. I väntan på resultat från medborgarenkäten behålls resultaten från den senaste stadsmiljöenkäten i miljömålsuppföljningen. Senast utfördes enkäten 2014. I enkäten har ställts två frågor angående nöjdheten med att nå havet och havsbaden. Man har svarat på en tiogradig skala, där 1 betyder inte alls nöjd och 10 betyder i allra högsta grad nöjd. 2014 svarade 43 procent av de tillfrågade på enkäten. Göteborgarnas svar på hur nöjda de var över möjligheten att nå havet respektive badplatser vid havet fick ett medel på 7,2 respektive 6,9, se tabell 8.3. Det var i princip samma medelvärde som frågorna fick i enkäten 2010 och 2012. De stadsdelar som ligger närmre havet har generellt ett högre snitt i dessa två frågor. Mest nöjda är boende i stadsdelarna Västra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo och minst nöjda är boende i Östra Göteborg, Angered och Örgryte Härlanda.

Medel i Göteborg Lägst snitt Högst snitt
Alla stadsdelar Angered Östra Göteborg Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg
Hur nöjd är du med möjligheten att nå havet? 7,2 6,2 6,0 8,5 8,8
Hur nöjd är du med möjligheten att nå badplatser vid havet? 6,9 6,2 5,9 8,5 8,4

Tabell 8.2. Nöjdhet med att nå havet och badplatser vid havet

Antalet havs-, kust- och skärgårdsmiljöer som beskrivs på stadens webbplats

Antalet havs-, kust- och skärgårdsmiljöer som finns beskrivna på staden webbplats är sammanlagt 27 stycken. Det är i första hand havsbad som beskrivs, men också naturreservat, naturområden och en snorklingsled. Det finns också några korta beskrivningar av naturområden och naturtyper.

Längden av nyanlagda gång- och cykelvägar i kustzonen

Det har inte anlagts några nya gång- och cykelvägar i kustzonen sedan 2013. Under det året anlades 400 meter ny gång- och cykelväg i kustzonen, på Brottkärrsvägen. Det ökade möjligheterna för närboende att på ett säkert sätt ta sig ner mot Stora Amundön, eller till gång- och cykelbanan som går utmed kusten på gamla Säröbanan.

Andel av naturreservaten inom kustzonen som är lättillgängliga

I vår bedömning av tillgänglighet ingår om det finns tydliga entréer, tydlig skyltning och stigar i reservaten. När det görs en sammanvägning av god tillgänglighet med avseende på dessa delar är bedömningen att 74 procent av reservaten är lättillgängliga. Det är en minskning sedan föregående år, som beror på att det inrättats ett nytt reservat, Galterö, där skyltning och entréer inte hunnit bli färdigställda. Nordre älvs estuarium behöver fortfarande bättre entré och stigar. Förbättringar kan också göras när det gäller entréer till Välen, Sillvik, Vargö, Vrångöarkipelagen och Vinga.

Antal skräpföremål i Göteborg enligt skräpstudier

Skräp i hav och på stränder är ett växande problem. Djurlivet påverkas till exempel när djur fastnar i nät och linor som kommit på drift. Vissa djur kan äta små plastdelar i tron att det är föda. Skräp i havet påverkar också människor på olika sätt. Skräpet kan fastna i och förstöra nät för fiskare och fastna i propellrar på motorbåtar. När skräpet når land påverkas möjligheten till friluftsliv på våra stränder – vem vill vara på en skräpig strand? Det kostar mycket pengar för kommunerna att städa och i förlängningen påverkar skräp i havet turistnäringen negativt.

En stor del av det skräp som finns i havet är plast. Plast bryts ner långsamt men med tiden delas den upp i mycket små fragment som sedan finns i vattenmassan och sedimenten tillsammans med växt- och djurplankton. Skräp i mikroskopiska storlekar (mikroskräp) kan också komma till havet via dagvatten och avloppsvatten. Källor till mikroskräp är förutom större skräp till exempel vägtrafiken (slitagepartiklar från däck och vägmarkeringar), konstgräsplaner, textil (framför allt fleece) och kosmetiska produkter där mikrokorn av plast tillsätts. Kemikalier finns i plasten men kan också knytas till mikroplasternas ytskikt när de finns i vatten, och det finns en risk att miljögifter tas upp och anrikas av djur om de äter partiklarna. En sammanställning av nuvarande kunskap om exponering och effekter av mikroplaster på djurliv gjord på Örebro universitet 2016 sammanfattar att effekter från intag av plast har setts hos djurplankton, musslor, marina maskar, kräftdjur, fisk och fåglar.

Vi saknar indikatorer för både skräp och mikroskräp i havet. Att följa mängden städat skräp från stränder är möjligt men den mängd man städar varierar beroende på fler faktorer än hur mycket skräp det finns i havet. Det kan bland annat bero på hur vädret varit under året (hur mycket skräp som blåst i land) och hur mycket tid man lagt på att städa. Det är alltså inte möjligt att direkt dra slutsatser om hur mycket skräp som finns i havet (oavsett källa) utifrån mängden insamlat skräp på stränderna.

För uppföljningen av delmålet om att minska mängden skräp från Göteborg till havet utanför Göteborg följer vi trenderna för plast och fimpar i de skräpmätningar som har genomförts i gatumiljö i den centrala staden sedan 2009. Plastskräp bryts ner relativt långsamt, förs lätt med vinden och flyter oftast på vattenytan om det hamnar i ett vattendrag. Därför kan plast som hamnar på marken föras från land och ut i havet. Om antalet skräpföremål i staden minskar till hälften så kan vi förenklat anta att tillförseln av skräp från staden till havet i stort sett har halverats. Skräpmätningarna har utökats och omfattar nu även parker och andra öppna ytor.

Under 2009 var uppmätt antal skräpföremål per tio kvadratmeter trottoar i centrala Göteborg över genomsnittet i Sverige, se figur 8.6. Mätningarna visar sedan att nedskräpningen minskade 2010. Antalet fimpar reducerades till hälften liksom det totala antalet skräpföremål och Göteborg låg istället under det svenska snittet. Denna omvändning kan möjligen bero på att det då satts upp 2 000 nya papperskorgar i staden, många med möjlighet att fimpa ovanpå. Efter det har trenden varit svagt nedåtgående, men 2016 års mätningar visar att den totala trenden för skräp i gatumiljö i Göteborg har vänt uppåt, precis som i övriga Sverige. Antalet fimpar och plastföremål tillhör de fraktioner i mätningen som ökar. Fimpar, som oftast innehåller filter av plast, utgör en stor del av skräpet, cirka 62 procent. Jämfört med genomsnittet i Sverige för antal skräp per kvadratmeter ligger Göteborg nu ungefär på det svenska snittet.

Figur 8.6. Antal skräpföremål per 10 m2 i stadsmiljö åren 2009-2016

Vi saknar sätt att mäta hur mycket skräp som finns i det vatten som bräddar ut från avloppssystemet vid höga vattenflöden och hur mycket mikroskräp som tillförs vattenmiljöer från olika källor till exempel via reningsverk och dagvatten.