Delmål – Minskade avfallsmängder och ökad resurshushållning

Vårt delmål för avfall är att "Mängden hushållsavfall som uppstår per invånare år 2020 ska vara lägre jämfört med 2008, 453 kg/person, och resurserna i avfallet ska tas tillvara i så hög grad som möjligt, samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras."

Når vi delmålet?

Vi bedömer att det är möjligt att nå delmålet och trenden är positiv.

Det ser ut som att vi kommer nå målnivån eftersom hushållsavfallet per person nu har minskat med 57 kg/invånare sedan 2008. Avfallsmängderna har varit kopplade till den ekonomiska tillväxten och en nyckelfråga är om den kopplingen kan brytas så att samhället kan ha en tillväxt utan att genera mer avfall. Mängden hushållsavfall per person ökade nästan oavbrutet till och med konjunktursvängningen 2008 men har sedan dess minskat i Göteborg. Från 2009 till 2013 har det varit lågkonjunktur vilket kan förklara en del av minskningen. Samtidigt har ny teknik gjort att vi läser allt färre papperstidningar. Mängden tidningspapper som samlas in har minskat med 29 kg sedan 2008 vilket motsvarar hälften av den totala minskningen av hushållsavfallet. Men sedan 2014 har hushållens konsumtion ökat och under 2016 ser vi att Sveriges tillväxt hamnar kring 2 till 3 procent utan att vi ser motsvarande ökning i avfallsmängderna i Göteborg. Utnyttjandet av resurserna i avfallet ökar men det är långt kvar innan vi kan säga att de tas tillvara i så hög grad som möjligt.

Göteborgaren producerar dock fortfarande dubbelt så mycket hushållsavfall per person som för femtio år sedan. Allt avfall som inte återvinns innebär ett ohållbart uttag av naturresurser för att producera nya produkter. Genom en varas hela livscykel till och med behandling av avfallet sker en negativ påverkan på klimat och utsläpp av miljöstörande ämnen. I huvudmålet för God bebyggd miljö står att resurser ska utnyttjas på ett hållbart sätt. Delmålet är däremot satt efter vad som ansågs rimligt att klara och inte utifrån vad som krävs för att vi ska nå ett hållbart samhälle.

Vad krävs för att nå delmålet?

För att nå målet krävs det att åtgärderna i miljöprogrammet genomförs. Om den totala mängden avfall inte ska öka krävs fortsatta åtgärder, inte bara när det gäller avfallshanteringen. Man behöver konsumera färre saker och av högre kvalitet så att de kan repareras och användas länge. Vi måste också minska mängden matavfall som uppstår. Det är en stor utmaning för staden att ge göteborgarna förutsättningar att leva resurssnålt och hållbart.

Stadsmiljöenkäten visar att många i Göteborg tycker att det är svårt att lämna grovavfall och farligt avfall. Miljöprogrammet innehåller flera åtgärder för att göra det lättare för Göteborgarna att lämna avfall till återvinning och återanvändning samt göra sig av med farligt avfall. Det krävs därtill en fortsatt stor satsning för att öka insamlingen av matavfall och för att ta hand om näringen från avloppsvattnet på ett bättre sätt. Dessutom är det viktigt att staden själv föregår med goda exempel och fortsätter sina satsningar på bättre avfallshantering i sina egna verksamheter och lokaler samt på att man ska kunna sortera det skräp som uppkommer på gator, torg och i parker.

Situationen i Göteborg

Delmålet har fokus på hushållsavfallet som staden kan följa upp

Allt hushållsavfall ska enligt lag hämtas av dem som kommunen anlitar och kommunen ska föra statistik över hushållsavfallet. Därför fokuserar delmålet på hushållsavfall. För verksamhetsavfall kan verksamheterna välja transportör och mottagare på en fri marknad och bara vissa verksamheter är skyldiga att rapportera sina avfallsmängder.

Den största avfallsentreprenören i regionen är Renova som ägs av Göteborgs Stad och nio andra västsvenska kommuner. Men även många privata avfallsentreprenörer samlar in, sorterar och behandlar avfall i Göteborg och konkurrensen på området är stor.

Vi behöver bryta sambandet mellan avfallsmängder och konsumtion

Mängden hushållsavfall per person är mindre i Göteborg än i landet som helhet. Avfallsmängder har ett mycket starkt samband med samhällets ekonomiska situation och konsumtion. Vår livsstil gör att det blir allt mer avfall i samhället, elektroniska produkter blir snabbt föråldrade, modetrender växlar och vi köper mat i skrymmande förpackningar. Vi måste bryta detta samband så att vi får en god livskvalitet med en hållbar konsumtion som inte tär på jordens resurser.

Restavfallet kan sorteras bättre – två tredjedelar är förpackningar och biologiskt avfall

Restavfall är den vanliga soppåsen som blir kvar när hushållen har sorterat sitt avfall. Restavfallet går till förbränning i Sävenäs kraftvärmeverk, där man utvinner el och fjärrvärme. En stor del av restavfallet skulle invånarna kunna sortera bättre. Undersökningar visar att nästan en tredjedel av det som ligger i restavfallskärlen i Göteborg är biologiskt avfall (matavfall och trädgårdsavfall) och en dryg tredjedel är förpackningsmaterial. Detta betyder att två tredjedelar av det som slängs i restavfallskärlet är sådant som inte borde slängas där.

Matavfall kan ge biogas och näring

Alla fastighetsägare i Göteborg har möjlighet att välja att sortera ut matavfall. Det kan man göra antingen genom att lämna det till kommunens insamling eller genom att själv ta hand om det i en egen kompost. De som sorterar ut matavfall får lägre avgifter än de som lämnar det blandat med annat restavfall.

Tidigare komposterades det matavfall som samlades in i Göteborg men numera går det till rötning. Renova har sedan våren 2012 en anläggning där matavfallet förbehandlas till en så kallad ”slurry” som sedan används i rötning. Slurryn skickas till rötning i närliggande anläggningar i regionen. Fördelen med rötning jämfört med kompostering är att man inte bara tar vara på näringen utan även på energin i form av biogas. Gasen kan bland annat användas som fordonsbränsle. Näringen tas till vara som biogödsel som används i jordbruket.

Göteborg har antagit den regionala avfallsplanen

Göteborgsregionen (GR) med 13 kommuner har tagit fram en gemensam regional plan för en hållbar avfallshantering fram till år 2020 (A2020). Göteborg stad har antagit den regionala planen. Till planen finns en kommunspecifik bilaga som innehåller detaljer om avfallshanteringen i Göteborg och som beskriver hur avfallsplanen hänger ihop med andra styr- och måldokument i staden.

I Göteborg är det nämnden för kretslopp och vatten som ansvarar för avfallsplanen. Planen har fem övergripande mål:

  • Tryggt för människa och miljö
  • God säkerhet och arbetsmiljö
  • Kostnadseffektiv avfallshantering
  • God service
  • Robust avfallshantering

Målet ”Tryggt för människa och miljö” stämmer överens med Göteborgs lokala mål för avfall men avfallsplanen har fler konkreta delmål.