Försiktighetsåtgärder hos byggprojekten i området runt Götaälvbron för att inte äventyra broklaffens funktion

Fotograf: Asbjörn Hanssen

Publicerad 4 juli 2017

Under förra veckan visade mätningar att pålningarna på fastlandssidan har haft större påverkan på bron än tidigare. När pålar slås ner i leran förskjuts den och då påverkar det Götaälvbrons stöd som rör sig lite. Det handlar endast om ett par centimeter och brons bärighet är inte förändrad. Det betyder att det som tidigare är säkert att gå, cykla och åka över eller under bron. Däremot finns en risk för att broklaffen kan bli svår att öppna och stänga när fartyg ska passera.

Tillsammans med trafikkontoret Göteborgs Stad arbetar därför projekten i området för att gemensamt anpassa sina grundläggningstekniker och åtgärder så att de fortsatta byggnationerna inte påverkar Götaälvbron ytterligare. Just nu avvaktar byggprojekten nära Götaälvbron med grundläggningsarbeten som påverkar bron.

Frågor och svar:

Vad är det som har hänt?
Flera byggprojekt i området genomför just nu grundläggning genom att påla i marken. I Göteborg nära älven består marken av lera. När pålar slås ner i leran förskjuts den och då påverkar det Götaälvbrons stöd som rör sig lite. Det handlar endast om ett par centimeter, men det skulle kunna innebära att Götaälvbrons klaff kan bli svår att öppna eller stänga.
Därför arbetar alla parter nu tillsammans för att säkerställa att vi kan upprätthålla Götaälvbrons funktioner fram tills att Hisingsbron är klar genom att anpassa grundläggningstekniker och metoder så att påverkan på bron blir mindre.

Visste ni inte att byggprojekten i området skulle påverka Götaälvbron?
Jo, eftersom bron är gammal och känslig för yttre påverkan, så som rörelser i marken, har vi dels sedan länge kontinuerliga mätningar på bron för att uppmärksamma om den yttre påverkan på bron är för stor. Vi ett nära samarbete med samtliga byggprojekt i området som alla var och ett har ett ansvar att inte skada befintlig bro.
Med tanke på Götaälvbrons skick är det viktigt att vi kan bygga klart Hisingsbron enligt den tidplan som är satt.

Vilka projekt arbetar i området?
De pågår en rad byggprojekt i området bland annat Vasakronans husbyggnation i kvarteret Platinan, Hisingsbron (trafikkontoret), överdäckning av E45 (Trafikverket). Dessutom pågår en del mindre arbeten i området med förberedelser för Västlänken, men dessa arbeten medför ingen påverkan på bron.

Måste Götaälvbron stängas för trafik?
Nej. Bron är fullt användbar och det är för att säkra brons funktioner, det vill säga att vi kan öppna och stänga klaffen som vi vidtar åtgärder. Att vi kan öppna och stänga broklaffen är viktigt för såväl sjöfartens framkomlighet på Göta älv som person- och godstransporter på väg och spårväg.

Vad gör ni nu?
Så fort trafikkontorets mätningar visade att bron påverkats skickades ett meddelade ut till byggprojekten i området om att gränsvärdena var uppnådda. Utifrån den informationen avvaktar nu samtliga projekt med de grundläggningsarbeten som påverkar Götaälvbrons funktion. De olika byggprojekten samarbetar om vilka anpassningar och åtgärder som måste göras och hur arbetena ska fortsätta utan att påverka Götaälvbron ytterligare.
Exempel på snabba åtgärder som kan genomföras är att ta bort samma mängd lera ur marken som pålarna för grundläggningen trycker undan, på så sätt minskar trycket i marken och påverkan på Götaälvbron.
Gemensamt diskuterar nu parterna bland annat om det går att anpassa grundläggningsteknik, genom att till exempel byta från de betongpålar som används idag, som tränger undan massorna när de slås ned, till ihåliga stålpålar som påverkar marken i mindre grad.

Måste pålar användas som grundläggningsmetod?
Där det är lera används normalt pålning som grundläggningsteknik för att nå fast grund eller att skapa fast grund för de byggnader och konstruktioner som ska byggas.
Runt Götaälvbron är lerlagren djupa. När trafikkontoret provpålade för Hisingsbron på landsidan våren 2015 var lerlagret drygt 90 meter djupt med ett 2 meters lager av rullsten längst ner.

Kommer byggprojekten att bli försenade nu?
Just nu arbetar Göteborgs stad tillsammans med de olika byggprojekten i området med att gemensamt komma fram till lösningar för att garantera Götaälvbrons funktion och samtidigt kunna fortsätta byggnationerna i området enligt de tidplaner som är uppsatta.
Det går inte att utesluta att något eller några projekt kommer att få en förskjuten tidplan på grund av det som nu har hänt. Om några veckor kommer vi att ha en tydligare bild av hur projekten påverkas utifrån vilka åtgärder som måste göras för att garantera Götaälvbrons funktion fram tills att vi har ersättningsbron Hisingsbron på plats.

Varför är det viktigt att arbetet i området fortsätter?
Götaälvbrons totala levnadstid har beräknat till ca 2020 – 2021 så det är viktigt att tidsschemat för Hisingsbron hålls så att det går att släppa på trafiken 2021.
Övriga projekt i området är angelägna för att bidra till den stadsutveckling som sker i centrala staden.
Projekten i området är samplanerade och beroende av varandra för att kunna bli klara, därför är det viktigt att samtliga projekt i området kan pågå samtidigt.

Kan Göteborg klara sig utan Götaälvbron innan Hisingsbron är klar?
Det är tveksamt. Det skulle vara mycket svårt och kräva mycket av de som rör sig i staden, främst kollektivtrafikresenärerna. De flesta kollektivtrafikfordon som går över älven trafikerar Götaälvbron. Varje dygn görs mer än 100 000 kollektivtrafikresor över bron. Dessutom 1 000 fotgängare, 3 500 cyklister och ca 24 000 personer i fordon.

Är Götaälvbron säker att använda?
Ja, att gå, cykla, åka kollektivt eller att åka i ditt fordon är ingen skillnad mot tidigare. Det är brons funktion att öppna och stänga broklaffen som har påverkats och inte bärigheten på bron. Bron övervakas dygnet runt med ett automatiskt övervakningssystem för att trafikkontoret ska ha god kontroll över brons status och eventuell påverkan från exempelvis byggprojekt i närheten av bron.

Kommer bygget av Västlänken i centralenområdet att påverka Götaälvbron?
Projekt Västlänken kommer inte att starta sitt arbete i området förrän om cirka ett år. Projektet deltar aktivt i den arbetsgrupp som finns för att samverka kring geotekniska frågor i området. En grupp där samtliga stora byggprojekt i området ingår.
Idag finns det inget som visar på att arbetet med att bygga Västlänken skulle påverka Götaälvbron.

Påverkas sjöfarten på Göta älv?
Sjöfarten påverkas inte i dagsläget. Bron går att som tidigare öppna och stänga. Nu genomförs åtgärder för att bibehålla eller öka marginalerna så att broklaffen fortsatt går att öppna och stänga.
I dag passerar i genomsnitt ca 1,5 fartyg som kräver broöppning förbi Götaälvbron per dygn.

Mer om Götaälvbron

Bron trafikeras varje dygn av ca 1000 fotgängare, 3 500 cyklister, 24 000 personer i 20 000 bilar och 100 000 resor med kollektivtrafik över Götaälvbron varje dygn.

Götaälvbron är en klaffbro som började byggas 1936 och stod klar 1939.
19 år senare, 1958, breddades bron och fick gångbanor på båda sidorna.
Bron är byggd av så kallat Thomasstål, som framställs av fosfathaltigt järn, och är en av de första helsvetsade broarna i Sverige.

Brokonstruktionen övervakas sedan flera år dygnet runt med ett automatiskt övervakningssystem som ska upptäcka om sprickor uppstår i stålets brokonstruktion. Detta är en del i arbetet för att trafikkontoret ska kunna garantera att bron är säker att färdas över - och under.

Götaälvbron är 950 meter lång och Sveriges 20:e längsta bro.