Så arbetar Göteborgs Stad med återvändare

Publicerad 14 mars 2017

Här kan du läsa om hur Göteborgs Stad arbetar med personer som återvänt till Sverige efter att ha anslutit sig till våldsbejakande grupperingar, så kallade återvändare. Du hittar också vanliga frågor och svar.

Idag finns lagstiftning som kriminaliserar terrorresor. När en person återvänt till Sverige efter att ha anslutit sig till våldsbejakande grupperingar, som IS, behöver Säkerhetspolis och polis utreda brott samt bedöma om personen utgör ett möjligt hot.

Förutsatt att personerna utretts och brott ej gått att styrka, har Göteborgs Stad idag möjlighet att erbjuda följande former av stöd:

  • Möjlighet att koppla in teologisk kompetens.
  • Möjlighet att koppla in aktör med erfarenhet av avhopparverksamhet.
  • Samtalsstöd och andra åtgärder genom individ- och familjeomsorgen.

Ovan insatser bygger alla på frivillighet. Vi har ingen lagstiftning i Sverige idag som ger stöd för att exempelvis tvångsomhänderta vuxna personer som anslutit sig till våldsbejakande grupperingar.

Ovan bygger också på att Göteborgs Stad har fått information om vilka personerna är, från polisen eller från andra håll – såsom anhöriga eller våra egna verksamheter (skola, fritidsverksamhet etc).

Frågor och svar

Vad händer när en person återvänder till Göteborg efter att ha anslutit sig till våldsbejakande grupperingar utomlands, såsom IS?

Först behöver Säkerhetspolis och polis ta reda på om personen utgör ett hot eller ej, samt göra en brottsutredning. Personen ska hanteras inom rättssystemet. Idag finns lagstiftning som kriminaliserar terrorresor. Först efter att brott inte kan tillstyrkas kan Göteborgs Stad koppla på eventuella insatser.

Hur arbetar Göteborgs Stad med återvändare?

Förutsatt att personen inte har begått brott, har Göteborgs Stad idag möjlighet att erbjuda nedan insatser:

  • Möjlighet att koppla in teologisk kompetens.
  • Möjlighet att koppla in aktör med erfarenhet av avhoppare.
  • Samtalsstöd och andra åtgärder genom individ- och familjeomsorgen.

Ovan bygger på frivillighet och förutsätter att Göteborgs Stad får information om vilka personerna är.

Varför tvångsomhändertar inte Göteborgs Stad de här personerna?

Vi har ingen lagstiftning i Sverige idag som ger stöd för att tvångsomhänderta vuxna personer som anslutit sig till våldsbejakande grupperingar.

Hur många personer som återvänt har varit föremål för åtgärder från Göteborgs Stad?

Det rör sig endast om en handfull personer som varit föremål hos individ- och familjeomsorgen. Göteborgs Stad får signaler om att de här personerna ogärna tar kontakt med myndigheter. Det går inte att utesluta att det finns återvändare som sökt hjälp inom sjukvården eller hos andra aktörer.

Hur många är det som signalerar oro för radikalisering?

Social resursförvaltning har sedan samordningsuppdraget tillsattes (mars 2015) fått in ett 90-tal olika samtal som rör oro för personer eller händelser. Då har det främst handlat om oro för olika personer man tror planerat att ansluta sig till våldsbejakande grupperingar som IS, men också om oro vid exempelvis spridning av propaganda.

Hur arbetar ni mer med den här frågan?

Arbetet med att stärka första linjens medarbetare har prioriterats. Med första linjens medarbetare menas exempelvis lärare, fritidsledare eller socialsekreterare. Det handlar om de medarbetare i Göteborgs Stad som möter människor i sitt vardagliga arbete och därför också kan komma i kontakt med personer i riskzon för radikalisering.

För att stärka medarbetarnas kunskap har ett stort antal utbildnings- och informationstillfällen arrangerats. Totalt har närmare 6 000 medarbetare, chefer och andra fått utbildning och information om radikalisering och våldsbejakande extremism från Social resursförvaltnings samordnare.

Bland de samordnarna träffat återfinns:

  • anställda inom utbildningssektorn; skolchefer, rektorer, lärare och personal inom elevhälsan. Gymnasiet och grundskolan.
  • anställda inom kultur- och fritidssektorn; chefer, fritidsledare och ungdomsarbetare.
  • anställda inom socialtjänsten; socialsekreterare och andra medarbetare.
  • medarbetare och chefer på bostadsbolag.
  • politiker – lokala och på riksnivå samt ungdomsförbund.
  • medarbetare och chefer i kranskommuner till Göteborg.
  • medarbetare och chefer i andra kommuner i landet.

Utbildningarna har bland annat berört hur en medarbetare kan bemöta signaler om våldsbejakande extremism och vad de kan vara uppmärksamma på.

Var kan jag läsa mer om ert arbete?

Här kan du läsa mer om hur Göteborgs Stad arbetar mot våldsbejakande extremism