Foto: Lo Birgersson

Göteborgs skillnader

För de flesta är Göteborg en bra stad att växa upp och leva i. Men det finns stora skillnader i livsvillkor och hälsa mellan grupper och områden.

Skillnaderna påverkar våra liv

Det finns tydliga skillnader mellan grupper av Göteborgare. Generellt har de med höga inkomster och lång utbildning bättre livsvillkor och hälsa jämfört med dem som har kortare utbildning och låga inkomster. Det betyder att livet påverkas av vilken utbildning, inkomst och typ av yrke en person har.

Skillnaderna förstärks när vi även tittar på olika områden i staden. De med lång utbildning och hög inkomst bor ofta i andra områden än de med kort utbildning och låg inkomst.

Medellivslängd

Medellivslängden har ökat med drygt 1,5 år i Göteborg, men skillnaderna är stora. På gruppnivå lever kvinnor 7,5 år och män 9,1 år längre i de mer välmående områdena i staden än i de mindre gynnade.

Medelinkomsten har ökat och minskat i olika områden

Medelinkomsten (genomsnittlig inkomst) har generellt sett ökat kraftigt i Göteborg sedan 1992. Men samtidigt som den ökat i de flesta områden har den faktiskt också minskat i de områden där den från början var som allra lägst. En orsak är den ökade arbetslösheten som ger lägre inkomster.

Det betyder att inkomstskillnaderna har ökat över tid i Göteborg. Medelinkomsten i Långedrag har ökat med 314 000 kronor mellan 1992 och 2011 medan den minskat med 10 000 kronor i Östra Bergsjön under samma period.

Skillnaderna är tydliga i barnens liv

I Göteborg har barn och unga generellt goda möjligheter till en bra uppväxt. Samtidigt visar statistiken att det finns grupper av barn som har betydligt sämre uppväxtvillkor och sämre hälsa än andra barn i staden. Skillnaderna är tydliga och syns tidigt i ett barns liv. På befolkningsnivå kan vi läsa i forskning att ju högre utbildning och inkomst föräldrarna har desto bättre är förutsättningarna för en god hälsa för barnen.

Familjers ekonomiska villkor

I Göteborg lever 19 procent av alla barnhushåll med risk för fattigdom. Det betyder att hushållet lever på en disponibel inkomst (det belopp som kan användas till konsumtion och sparande) som ligger under 60 procent av medianinkomsten (i mitten av spannet) för alla hushåll i Göteborg.

I Östra Bergsjön lever 60 procent i ekonomiskt utsatta hushåll. I Björlanda är det två procent. Av de vuxna med kort utbildning och hemmavarande barn saknar 36 procent kontantmarginal, det vill säga att man inte kan skaffa fram 15 000 kronor inom en vecka för oförutsedda utgifter. Bland dem som har lång utbildning är andelen tio procent.

De ekonomiska förutsättningarna under uppväxten påverkar barnens utbildning, betyg och behörighet till gymnasiet samt framtida inkomster och möjligheter på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. I Angered har 26 procent av familjerna långvarigt försörjningsstöd jämfört med 0,7 procent i Torslanda. I Södra Angered är 43 procent av 6-åringarna kariesfria jämfört med 87 procent i Södra Skärgården.

Utbildningens roll

Föräldrarnas utbildning verkar spela större roll än bakgrund. Klyftorna mellan elevgrupper ökar när det gäller behörighet till gymnasiet, vilket medför både ett individuellt utanförskap och andra problem som sannolikt medför stora framtida samhällskostnader.

49 procent av barn till föräldrar med kort utbildning och 93 procent av barn till föräldrar med lång utbildning är behöriga till yrkesförberedande gymnasieprogram.

Utbildning påverkar hälsa och social isolering

Göteborgare med kortare utbildning upplever sig ha sämre hälsa än de med längre utbildning. Av vuxna göteborgare med kort utbildning upplever sig 18 procent socialt isolerade medan endast två procent av dem med lång utbildning gör det. Skillnaderna har ökat sedan 2004. I Södra Angered är 25 procent socialt isolerade jämfört med en procent i Linnéplatsen.

Tilliten till andra människor skiftar

Hur vi litar på varandra skiljer sig åt mellan utbildningsgrupperna. Det är lite mer än dubbelt så vanligt med en låg grad av tillit till andra människor bland göteborgare som har kort utbildning i jämförelse med dem med lång utbildning. I Norra Angered svarar 50 procent att de saknar tillit till andra medan motsvarande siffra i Södra Västkusten (en del av Västra Göteborg) är elva procent.

Jämlikhetsrapporten

Vart fjärde år släpps en jämlikhetsrapport i serien Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. 2017 kommer nästa rapport som följer upp statistiken om Göteborgs skillnader.

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014.