Praktiknära forskning för att utveckla matematiken
Publicerad 15 april 2019
Ett projekt med praktiknära forskning ger skolor chansen att utveckla en digital matematikundervisning. - Det finns ett kunskapsgap kring hur digitala läromedel i matematik förändrar lärares praktik, säger Martin Tallvid, lektor på Center för skolutveckling och Göteborgs universitet.
Praktiknära forskning syftar till att utveckla en förskola och skola på vetenskaplig grund där forskningen utgår från skolans eget behov av ny kunskap. Den projektansökan som rankades högst när medlen delades ut skickades in av professor Johan Lundin på institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Syftet är att se hur matematikundervisningen förändras med stöd av ett modernt digitalt läromedel där artificiell intelligens, AI, är en del.
Projektmedel tillfaller skolorna
Tillsammans med Marie Utterberg, doktorand på Göteborgs universitet och utvecklare på Enhet Utveckling på förvaltningen Förskola & Grundskola i Kungsbacka kommun, ska Martin Tallvid leda det konkreta utvecklingsarbetet i nära samarbete med matematiklärare på Kapareskolan och Hovåsskolan.
- Kommunerna och GU finansierar våra tjänster i projektet. Projektmedlen kommer helt och hållet att gå till de två skolorna, för att de ska kunna få goda förutsättningar. En lärare på respektive skola får avsatt tid för att vara lokal handledare i projektet. Det ska också finnas resurser för att ha vikarier när lärarna träffas för kompetensutveckling inom området, berättar Martin Tallvid.
Outforskat område
Både Marie Utterberg och Martin Tallvid har tidigare forskat inom digitalisering och presenterat resultat på nationella och internationella konferenser. Men just det här området är tidigare outforskat.
- Lärare har med ett digitalt läromedel tillgång till en stor mängd uppgifter, filmer och matematikaktiviteter för flera årskurser som kan tilldelas varje elev utifrån individuella behov. Exempel på andra funktioner i läromedlen är adaptivitet, där uppgifternas svårighetsgrad automatiskt anpassas utifrån elevernas svar, att elevernas matematikaktiviteter visas i realtid på lärarens skärm och att informationen sparas för statistik. Vi vill undersöka vad det får för konsekvenser för matematikundervisningen och hur de olika funktionerna påverkar hur läromedlet används.
Utgår från lärares vardag
Under de två år som projektet pågår kommer Marie Utterberg och Martin Tallvid ordna regelbundna lärarträffar på respektive skola där målet är att utveckla undervisningen med hjälp av kollegialt lärande och enligt den vetenskapliga metoden Change laboratory. Metoden innebär ett systematiskt arbete för att identifiera utmaningar och ta fram nya undervisningsmetoder. En gång per termin träffas också rektorer, lärare, skolutvecklare och forskare för en gemensam studiedag.
Carolin Juneberg, rektor för Hovåsskolan 7-9, berättar att hela arbetslaget direkt sa ja när de fick frågan om att delta.
- Vi försöker alltid hitta nya vägar att utveckla undervisningen. Med kompetenta och skickliga lärare som hela tiden utvecklas blir undervisningen bättre. Med den här satsningen hoppas vi få in den nya digitala läroplanen i klassrummet, säger hon.
Vinsten med praktiknära forskning är att forskningen utgår från lärares frågor och lärares vardag.
- Det faktum att forskare och lärare tillsammans genomför utvecklingsarbetet gör att det har relevans för både skola och akademi, säger Marie Utterberg.
Mer om ULF-avtalet på Pedagog Göteborg
Om projekten på GU:s webbplats
Kontakta gärna
Martin Tallvid
Lektor och anställd på Center för skolutveckling
0707-20 64 61
martin.tallvid@educ.goteborg.se